Forskarutbildningskurser
Obligatoriska metodkurser
Allmän forskningsmetodik: Data, design och analys, 22,5 hp
Obligatoriska kurser valbara inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Affektiv och kognitiv neurovetenskap, 7,5 hp
Biologisk psykologi, 7,5 hp
Kognitionspsykologi II: bedömningar och beslutsfattande, 7,5 hp
Perception, 7,5 hp
Personlighetspsykologi I, 7,5 hp
Personlighetspsykologi II, 7,5 hp
Socialpsykologi, 7,5 hp
Socioemotionell utveckling, 7,5 hp
Utvecklingspsykologi: Den epistemologiska processen, 7,5 hp
Metodkurser valbara inom det obligatoriska metodblocket alt. fria högskolepoäng
Alternativa analysmetoder, 7,5 hp
Psykometri I: Klassisk testteori, 7,5 hp
--------------------------------------------------------------------------------
Allmän forskningsmetodik: Data, design och analys, 22,5 hp
/Research design and statistics/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs i metod
Mål
Kursen syftar till att ge en allmän och kvalificerad utbildning för kvantitativ forskning genom fördjupning inom vissa områden som behandlar forskningsplanering och dataanalys med avseende på beteendevetenskapliga data.
Innehåll
Kursen är uppdelad på följande moment:
Design och analys: Sambandsdesign, experimentell design, personansats, statistiska analysmetoder inklusive programhantering (Statistica): Variansanalys, regressionsanalys, faktoranalys, tidsserier, LISREL, SLEIPNER.
Psykologiska mätmetoder med mätteori: principiellt samt med avseende på olika typer av data.
Undervisning
Undervisning ges dels i form av föreläsningar dels i form av handledning av statistiska övningar.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning samt kunskap om grundläggande univariat statistik.
Examination
Examinationen sker i form av skriftliga prov och inlämningsuppgifter.
Betygsskala: Godkänd och underkänd.
Kurslitteratur
Reis, H.T. & Judd, Ch., M. (Eds.). (2000). Handbook of research methods in social and personality psychology. Cambridge: Cambridge University Press.
Artiklar, kompendier etc enligt lärares anvisningar.
--------------------------------------------------------------------------------
Affektiv och kognitiv neurovetenskap, 7,5 hp
/Affective and cognitive neuroscience/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Att kritiskt diskutera modern forskning inom området.
Innehåll
Kursen behandlar den centralnervösa basen för kognitiva och affektiva funktioner. Centrala metodologiska och teoretiska frågeställningar behandlas i relation till bl a uppmärksamhet, minne, språk, lateralisering, exekutiva funktioner liksom normala och patologiska affektiva reaktioner av olika slag. Kursen är ff a fokuserad på den aktuella forskningsfronten och till största delen baserad på vetenskapliga artiklar.
Undervisning
Undervisningen sker i seminarieform med stora krav på deltagarnas egen medverkan.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Aktivt ledande av ett och deltagande i alla seminarier.
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Obligatorisk närvaro.
Kurslitteratur
Ångest
Davidson, R.J., & Irwin, W. (1999). The functional neuroanatomy of emotion and affective style.Trends in Cognitive Sciences, Vol. 3., No. 1.
Gorman, J.M., Kent, J.M., Sullivan, G.M., & Coplan, J.D. (2000). Neuroanatomical hypothesis of panic disorder, revised. Am. J. Psychiatry, 157, 493-505.
Maddock, R.J. (1999). The retrosplenial cortex and emotion: new insights from functional neuroimaging of the human brain. Trends Neurosci., 22, 310-316.
Malizia, A.L. (1999). What do brain imaging studies tell us about anxiety disorders? Journal of Psychopharmacology, 13(4), 372-378.
Rauch, S.L., Savage, C.R., Alpert, N.M., Fischman, A.J., & Jenike, M.A. (1997). The functional neuroanatomy of anxiety: A study of three disorders using positron emission tomography and symptom provocation. Biol. Psychiatry, 42, 446-452.
Stein, M.B. (1998). Neurobiological perspectives on social phobia: From affiliation to zoology. Biological Psychiatry, 44, 1277-1285.
Whalen, P.J. (1998). Fear, vigilance and ambiguity: Initial neuroimaging studies of the humanamygdala. Current Directions in Psychological Science, Vol. 7, No. 6, 177-188.
Klassisk betingning
Bechara, A., Tranel, D., Damasio, H., Adolphs, R., Rockland, C., & Damasio, A.R. (1995). Double dissociation of conditioning and declarative knowledge relative to the amygdala and hippocampus in humans. Science, Vol. 269, 25 August, 1115-1118.
Büchel, C., Morris, J., Dolan, R.J., & Friston, K.J. (1998). Brain systems mediating aversiveconditioning: An event-related fMRI study. Neuron, Vol. 20, 947-957, May.
Büchel, C., Dolan, R.J., Armony, J.L., & Friston, K.J. (1999). Amygdala-hippocampal involvement in human aversive trace conditioning revealed through event-related functional magnetic resonance imaging. The Journal of Neuroscience, 19(24), 10869-10876, Dec.
Büchel, C., & Dolan, R.J. (2000). Classical fear conditioning in functional neuroimaging. Curr. Opin. Neurobiol., 10(2), 219-23.
Clark, R.E., & Squire, L.R. (1998). Classical conditioning and brain systems: The role of awareness. Science, Vol. 280, 3 April.
Furmark, T., Fischer, H., Wik, G., Larsson, M., & Fredrikson, M. (1997). The amygdala and individual differences in human fear conditioning. NeuroReport, Vol. 8, No. 18, 22 Dec.
LaBar, K.S., Gatenby, J.C., Gore, J.C., LeDoux, J.E., & Phelps, E.A. (1998). Human amygdala activation during conditioned fear acquisition and extinction: A mixed-trial fMRI study. Neuron, Vol. 20, 937-945, May.
Morris, J.S., Öhman, A., & Dolan, R.J. (1998). Conscious and unconscious emotional learning in the human amygdala. Nature, Vol. 393, 4 June, 467-470.
Episodiskt minne I: System, processer och medvetande
Roediger, H. L., III, Buckner, R. L., & McDermott, K. B. (1999). Components of processing. In J. K. Foster & M. Jelicic (Eds.), Memory: Systems, process, or function (pp. 31-65)? New York: Oxford University Press.
Suddendorf, T., & Corballis, M, C. (1997). Mental time travel and the evolution of the human mind. Genetic, Social, and General Psychology Monographs, 123, 133-167.
Tulving, E. (1999). On the uniqueness of episodic memory. In L.-G. Nilsson & H. Markowitsch (Eds.), Cognitive neuroscience of memory (pp. 11-42). Göttingen, Germany: Hogrefe & Huber.
Wheeler, M. A., Stuss, D. T., & Tulving, E. (1997). Toward a theory of episodic memory: The frontal lobes and autonoetic consciousness. Psychological Bulletin, 121, 331-354.
Episodiskt minne II: Betydelsen av det hippocampala komplexet
Fernandez, G., Effern, A., Grunwald, T., Pezer, N., Lehnertz, K., Dümpelmann, M., Van
Roost, D. V., & Elger, C. E. (1999). Real-time tracking of the memory formation in the
human rhinal cortex and hippocampus. Science, 285, 1582-1585.
Grady, C. L., McIntosh, A. R., Horwitz, B., Maisog, J. M., Ungerleider, L. G., Mentis, M. J., Pietrini, P., Schapiro, M. B., & Haxby, J. V. (1995). Age-related reductions in human recognition memory due to impaired encoding. Science, 269, 218-221.
Nyberg, L., McIntosh, A. R., Houle, S., Nilsson, L.-G., & Tulving, E. (1996). Activation of medial temporal structures during episodic memory retrieval. Nature, 380, 715-717.
Schacter, D. L., & Wagner, A. D. (1999). Remebrance of things past. Science, 285, 1503-1504.
Squire, L. R., & Zola, S. M. (1998). Episodic memory, semantic memory, and amnesia. Hippocampus, 8, 205-211.
Tulving, E., & Markowitsch, H. J. (1998). Episodic and declarative memory: Role of the hippocampus. Hippocampus, 8, 198-204.
Vargha-Khadem, F., Gadian, D. G., Watkins, K. E., Connellly, A., Van Paesschen, W., & Mishkin M. (1997). Differential effects of early hippocampal lesions on episodic and semantic memory. Science, 277, 376-380.
Övergången till Alzheimers sjukdom
Bäckman, L., Andersson, J. L. R., Nyberg, L., Winblad, B., Nordberg, A., & Almkvist, O. (1999). Brain regions associated with episodic retrieval in normal aging and Alzheimer´s disease. Neurology, 52, 1861-1870.
Bäckman, L., Small, B. J., & Fratiglioni, L. (in press). Stability of the preclinical episodic memory deficit in Alzheimer´s disease. Brain.
Elias, M. F., Beiser, A., Wolf, P. A., Au, R., White, R. F., & D´Agostino, R. B. (2000). The preclinical phase of Alzheimer´s disease: A 22-year prospective study of the Framingham cohort. Archives of Neurology, 57, 808-813.
Fox, N. C., Warrington, E. K., & Freeborough, P. A., Hartikainen, P, Kennedy, A. M., Stevens, J. M., & Rossor, M. N. (1996). Presymptomatic hippocampal atrophy in Alzheimer´s disease. Brain, 119, 2001-2007.
Small, B. J., Fratiglioni, L., Viitanen, M., Winblad, B., & Bäckman, L. (2000). The course of cognitive impairment in preclinical Alzheimer´s disease: 3- and 6-year follow-up of a population-based sample. Archives of Neurology, 57, 839-844.
Small, B. J., Herlitz, A., Fratiglioni, L., Almkvist, O., & Bäckman, L. (1997). Cognitive predictors of incident Alzheimer´s disease: A prospective longitudinal study. Neuropsychology, 11, 413-420.
Snowdon, D. A,, Kemper, S. J., Mortimer, J. A., Greiner, L. H., Wekstein, D. R., & Markesbery W. R. (1996). Linguistic ability in early life and cognitive function and Alzheimer´s disease in late life. Journal of the American Medical Association, 275, 528-532.
Dopamin och kognitiva funktioner
Bäckman, L., Ginovart, N., Dixon, R. A., Robins Wahlin, T.-B., Wahlin, Å., Halldin, C., &
Farde, L. (2000). Age-related cognitive deficits mediated by changes in the striatal dopamine system. American Journal of Psychiatry, 57, 635-637.
Bäckman, L., Robins-Wahlin, T.-B., Lundin, A., Ginovart, N., & Farde, L. (1997). Cognitive deficits in Huntington´s disease are predicted by dopaminergic PET markers and brain volumes. Brain, 120, 2207-2217.
Lawrence, A. D., Weeks, R. A., Brooks, D. J., Andrews, T. C., Watkins, L. H. A., Harding, A. E., Robbins, T. W., & Sahakian, B. J. (1998). The relationship between striatal dopamine recptor binding and cognitive performance in Huntington´s disease. Brain, 121, 1343-1355.
Previc, F. H. (1999). Dopamine and the origins of human intelligence. Brain and Cognition, 41, 299-350.
Rubin, D. C. (1999). Frontal-striatal circuits in cognitive aging: Evidence for caudate involvement. Aging, Neuropsychology, and Cognition, 6, 241-259.
Volkow, N. D., Gur, R. C., Wang, G.-J,, Fowler, J. S., Moberg, P. J., Ding, Y.-S., Hitzemann, R. R., Smith, G., & Logan, J. (1998). Association between decline in brain dopamine activity with age and cognitive and motor impairment in healthy individuals. American Journal of Psychiatry, 155, 344-349.
Wang, Y., Chan, G. L. Y., Holden, J. E., Dobko, T., Mak, E., Schulzer, M., Huser, J. M., Snow, B. J., Ruth, T. J., Calne, D. B., & Stoessl, A. J. (1998). Age-dependent decline of dopamine D1 receptors in human brain: A PET study. Synapse, 30, 56-61.
--------------------------------------------------------------------------------
Biologisk psykologi, 7,5 hp
/Biological psychology/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Kursen är en introduktionskurs som ger grundläggande kunskaper om de centrala och perifera nervsystemens anatomi och funktion.
Innehåll
Biologisk psykologi studerar psykologiska fenomen inom en psykobiologisk referensram, varvid man observerar, påverkar eller mäter biologiska skeenden. Med start från nervcellens uppbyggnad och funktion samt nervsignalens uppkomst och fortplantning över utvecklingsmässiga aspekter av hjärnans utveckling närmar vi oss de fenomen som ligger till grund för perception, inlärning och medvetande. Områden som berörs inom kursen är sensorik, motorik, vakenhetsrytmer, emotioner och inlärning liksom språk och tänkande. Sammanfattningsvis behandlar alltså kursen grundläggande neurofysiologiska och neurokemiska processer av relevans för mänskligt beteende.
Undervisning
Föreläsningar
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Kursen avslutas med ett skriftligt prov.
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Kurslitteratur
Kalat, J.W. (1998). Biological psychology, 6th ed., Brooks/Cole Publishing Company.
--------------------------------------------------------------------------------
Kognitionspsykologi II: bedömningar och beslutsfattande, 7,5 hp
/Cognition psychology II: judgements and decisionmaking/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Innehåll
Ett växande område inom kognitionspsykologi studerar människors bedömningar och beslutsfattande. En central fråga har varit att jämföra människors bedömningar och beslut med de normer för förnuftigt beteende som vi finner i bl a beslutsteori, logik och sannolikhetsteori för att granska om människor verkligen beter sig så förnuftigt som förutsätts i de s k rationella modeller som ofta förekommer i olika samhällsvetenskaper, inte minst i ekonomi. En annan fråga som ägnats ett ökande intresse under senare år är tillämpa insikter i grundforskning om kognition för att förstå de tanke- och kunskapsprocesser som ligger bakom människors bedömningar och beslut.
Första delen av kursen ägnas åt att ge en bakgrund till området, bl a i termer av normativa modeller från beslutsteori och sannolikhetslära, samt åt att ta del av den omfattande debatt som förekommit om människors rationalitet. Den andra delen av kursen ger en översikt över kognitionspsykologiska teorier som har tillämpats för att förstå människors bedömningar och beslutsfattande. Syftet är att den studerande ska behärska de begrepp som är centrala inom psykologisk forskning om bedömningar och beslutsfattande, ha en klar bild av kunskapsläget på området, och kunna redogöra för implikationerna av denna forskning för frågan om mänsklig rationalitet.
Undervisning och examination
Undervisningen ges i form av föreläsningar och seminarier. Examination sker med skriftlig tentamen.
Förkunskapskrav
Motsvarande den delkurs i kognitionspsykologi som ges i A-kursen i psykologi.
Antagen till forskarutbildning inom samhällsvetenskapliga fakulteten.
--------------------------------------------------------------------------------
Perception, 7,5 hp
/Perception/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Fördjupade kunskaper i perception.
Innehåll
Perceptionen har en specialställning inom kognitionsproblematiken eftersom dess uppgift är att förmedla direkt kontakt med företeelser och händelser i omvärlden. Kursen behandlar sinnesorganens olika informationsprocesser alltifrån receptorfunktioner till centralnervösa mekanismer. Vidare behandlas samordningen mellan perception och andra kunskapsprocesser samt samordningen mellan perception och handling. Slutligen diskuteras olika teorier för perception.
Undervisning
Undervisningen sker i form av seminarier inför vilka deltagarna förbereder sig genom att läsa den specificerade litteraturen. Dessutom ska varje deltagare till varje seminarium inlämna minst 3 skriftligt redovisade diskussionsfrågor (ungefär en sida var) som ska tjäna som underlag för seminariediskussionen.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Kursen avslutas med en fördjupningsuppgift. Examinationen baserar sig på de inlämnade diskussionsfrågorna, aktiviteten på seminarierna samt omdömet av fördjupningsuppgiften.
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Obligatorisk närvaro.
Kurslitteratur
Baskursbok: Bruce, Green & Georgeson (1996): Visual Perception. (3rd ed.). (B,G&G).
Milner, D., & Goodale, M.E. (1995). The visual brain in action. Oxford: Oxford Univ. Press.
Utöver dessa böcker kommer nedan specificerade tidskriftsartiklar och bokkapitel att läsas till vart och ett av seminarierna.
Teorier om perception som en direkt eller en indirekt process
B,G&G. Kap. 4, 11 och 17.
Gibson, E.J. (1991). An odyssey in learning and thinking. Sid. 503-519.
Gibson, J.J. (1966). The senses considered as perceptual systems. Kap. Introd., kap 2 och 13.
Rock, I. (1983). The logic of perception. Kap. 1 och 2, sid. 1-42.
Neurofysiologiska aspekter på visuell perception
B,G&G. Kap. 3.
Milner, D., & Goodale, M.E. The visual brain in action. Kap. 2 och 3 (4).
Van Essen, D., & Deyoe, E. Concurrent processing in the primate visual cortex. In Gazzaniga,M.S. (Ed.). The cognitive neurosciences. Sid. 383-400.
Milner, A.D. (1998). Stream and consiousness: Visual awareness and the brain. Trends inCognitive Science, 2, 25-30.
Goodale, M.A., & Milner, D.A. (1992). Separate visual pathways for perception and action.Trends in Neuroscience, 15, 20-25.
Perceptual organisation
B,G&G. Kap. 6.
Kuboby, M., & Wagemans, J. (1995). Grouping by proximity and multistability in dotlattices. Psychological Science, 6, 225-234.
Gibson, J.J. (1971). The legacies of Koffka's principles. J. of the history of the behavioralsciences, 3-9.
Epstein, W. (1988). Has the time come to rehabilitate Gestalt theory. Psychological Research,50, 2-6.
Kellman, P., & Shipley, T.F. (1991). Cognitive Psychology, 23, 141-221.
Space and motion
B,G&G. Kap. 7 och 15 + sid. 280-285.
Johansson, G., von Hofsten, C., & Jansson, G. (1980). Event perception. Annual Review of Psychology.
Lappe, M., Bremmer, F., & van der Berg, A.V. (1999). Perception of self-motion from visualflow. Trends in Cognitive Science, 3, 329-336.
Anderson, R.A., & Bradley, D.C. (1998). Perception of three-dimensional structure frommotion. Trends in Cognitive Science, 2, 222-228.
Morrone, M.C., Burr, D.C., & Valina, L.M. (1995). Two stages of visual processing for radial and circular motion. Nature, 376, 507-509.
Royden, C.S., Banks, M.S., & Crowell, J.A. (1992). The perception of heding during eyemovements. Science, 360, 58-60.
Bertenthal, B., & Pinto, J. (1994). Global processing of biological motion. PsychologicalScience, 5, 221-225.
Lishman, J.R., & Lee, D.N. (1973). The autonomy of visual kinesthesis. Perception, 2,287-294.
Anderson, B.L. (1998). Stereovision: Beyond disparity computations. Trends in Cognitive Science, 2, 214-222.
Object perception
B,G&G. Kap. 9.
Milner, D., & Goodale, M.E. The visual brain in action. Kap. 5.
Langton, S.R.H., Watt, R.J., & Bruce,V. (2000). Do the eyes have it? Cues to the direction ofsocial attention. Trends in Cognitive Science, 4, 50-59.
Thornhill, R., & Gangestad, S.W. (1999). Facial attractiveness. Trends in Cognitive Science,3, 452-460.
Wallis, G., & Bulthoff, H. (1999). Learning to recognize objects. Trends in CognitiveScience, 3, 22-31.
Bottom-up or top-down processes. The moon ilusion.
Perceptual activity
Milner, D., & Goodale,M.E. The visual brin in action. Kap. 7.
Gibson, J.J. (1966). The senses considered as perceptual systems. Kap. 12.
Egeth, H.E., & Yantis, S. (1997). Visual attention: control, representation, and time course.Annual Review of Psychology, 48, 269-297.
Liveredge, S.P., & Findlay, J.M. (2000). Saccadic eye movements and cognition. Trends inCognitive Science, 4, 6-14.
Pavel, M. (1990). Predictive control of eye movement. In Kowler, E. (Ed.), Eye movementsand their role in visual and cognitive processes. Reviews of Oculomotor Research, Vol. 4,
(sid. 71-114). Amsterdam: Elsevier.
Perceptual guidance of action
B,G&G. Kap. 13 och 14.
Milner, D., & Goodale, M.E. The visual brain in action. Kap. 4 och 6.
von Hofsten, C., & Lee, D.N. The magic of controlled action.
von Hofsten, C., & Lee, D.N. (1982). Dialogue on perception and action. Human MovementScience, 1, 125-138.
von Hofsten, C., & Lee, D.N. (1994). Measuring with the optical sphere. In G. Jansson, S.S.Bergström, & W. Epstein (Eds.), Perceiving events and objects. Hillsdale, N.J.: Erlbaum.sid. 455-467.
Lee, D.N. (1992). Body-environment coupling. In U. Neisser (Ed.), Ecological andInterpersonal Knowledge of the Self. Cambridge: Cambridge University Press.
Wolpert, D.M., Miall, R.C., & Kawato, M. (1998). Internal models in the cerebellum. Trendsin Cognitive Science, 2, 338-347.
Flach, J.M. (1999). Beyond error: The language of coordination and stability. In xxxx (Ed.),Human Performance and Ergonomics. New York: Academic Press.
--------------------------------------------------------------------------------
Personlighetspsykologi I, 7,5 hp
/Personality psychology I/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Att ge en bred allmän orientering om teorier, modeller och empiriska resultat inom modern personlighetspsykologi.
Innehåll
Kursen har en bred uppläggning och fokuserar ej någon viss grupp av teorier eller metoder. Psykodynamiska/psykoanalytiska teorier kommer inte att varai fokus utan kursen försöker avspegla teorier och resultat inom modern empirisk personlighetspsykologisk forskning som den redovisas i tidskrifter som Journal of Personality, Journal of Personality and Social Psychology, European Journal of Personality, etc. Innehållet behandlar företrädesvis 'normal-personligheten' och är således åtskilt från innehållet i kurser i klinisk psykologi och psykiatri. Kursen kan sägas ha en sådan uppläggning att den bör kunna vara av intresse för dem som vill ha en allmän översikt om teorier, metoder och empiri inom aktuell personlighetspsykologisk forskning. Till skillnad från den uppläggning som är vanlig i personlighetspsykologiska kurser på grundutbildningen kommer här inte i första hand en personlighetsforskare i taget att gås igenom utan kursen avser att ge en mer integrativ framställning.
Undervisning
Undervisningen kommer till övervägande del att läggas upp som seminarier där deltagarna får presentera förberedda delar av litteraturen.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
För godkänt resultat krävs (1) godkänt resultat på individuell muntlig tentamen och (2) godkända insatser vid undervisningstillfällena, som är obligatoriska. Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Deltagarna bör aktualisera den personlighetspsykologiska litteraturen från grundutbildningen innan kursstart.
Kurslitteratur
Pervin, L.A., & John, O.P. (Eds.) (1999). Handbook of personality: Theory and research (2nd ed.). New York: Guilford. (Valda delar enligt lärares anvisningar).
Tidskriftsartiklar (enligt lärares anvisningar).
--------------------------------------------------------------------------------
Personlighetspsykologi II, 7,5 hp
/Personality psychology II/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Att ge en allmän orientering om olika typer av instrument för personlighetsbedömning (personlighetspsykologiska test) samt mer ingående kunskap om några av dessa instrument. Kursen syftar till att ge de teoretiska och praktiska kunskaper som personlighetspsykologiska test som kommer att krävas vid en trolig framtida certifiering av testanvändare för personlighetspsykologiska test.
Innehåll
Kursen Personlighetspsykologi II är en ämneskurs i forskarutbildningen om 7,5 högskolepoäng och har en inriktning på personlighetspsykologiska instrument främst avsedda för normalpopulationer snarare än kliniska grupper. Kursen bygger på Personlighetspsykologi I, som har en inriktning mot personlighetspsykologiska teorier, modeller och empiri. Kursen ger en allmän orientering om olika typer av personlighetspsykologiska metoder för att sedan fokusera olika instrument av självrapporterande slag som finns på den svenska testmarknaden. Kriterier för att bedöma kvaliteten i sådana test behandlas mot bakgrund av kunskaper i elementär psykometri, som också delges inom kursen. Sådana praktiska och teoretiska kunskaper som kommer att krävas vid en certifiering av personlighetspsykologiska testanvändare behandlas. De test som särskilt tas upp har sitt huvudsakliga användningsområde inom arbetspsykologi snarare än klinisk psykologi och psykiatri. Kursen vänder sig i första hand till doktorander som ej genomgått psykologutbildning.
Undervisning
Undervisningen är obligatorisk och kommer företrädesvis att läggas upp som seminarier där deltagarna får göra aktiva insatser.
Förkunskapskrav
Dels att man är antagen till forskarutbildningen i psykologi dels att man genomgått kursen Personlighetspsykologi I (7,5 högskolepoäng).
Examination och betyg
För godkänt betyg på kursen krävs dels godkänt resultat på individuell skriftlig tentamen dels godkända insatser på seminarierna.
Betygskala: Godkänd, underkänd.
Övriga föreskrifter
Deltagarna bör aktualisera litteraturen från kursen Personlighetspsykologi I innan kursstart.
Kurslitteratur
Tidskriftsartiklar och bokkapitel (enligt lärares anvisningar vid kursstart). Personlighetspsykologiska test/inventorier (enligt lärares anvisningar vid kursstart).
--------------------------------------------------------------------------------
Socialpsykologi, 7,5 hp
/Social psychology/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Att ge en bred allmän orientering om teorier, modeller och empiriska resultat inom modern socialpsykologi.
Innehåll
Kursen är en ämneskurs som ingår i basutbudet i forskarutbildningen i psykologi. Den har en bred uppläggning och fokuserar inte någon viss grupp av teorier eller metoder. Några av socialpsykologins traditionella delområden behandlas, som självet, attityder, attityd-förändring, social kognition, attribution, social påverkan, automatiska och kontrollerade processer i det sociala livet, stereotyper–fördomar–diskriminering, attraktion, grupprocesser och mellangruppsrelationer. Aktuella och klassiska artiklar inom socialpsykologin läses och diskuteras. Kursen kan sägas ha en sådan uppläggning att den bör kunna vara av intresse för dem som vill ha en allmän översikt om teorier, metoder och empiri inom aktuell socialpsykologisk forskning. Till skillnad från den uppläggning som är vanlig i kurser på grundutbildningen kommer här inte i första hand en forskare i taget att gås igenom utan kursen avser att ge en mer integrativ framställning.
Undervisning
Undervisningen kommer till övervägande del att läggas upp som seminarier där deltagarna får presentera och diskutera förberedda delar av litteraturen.
Förkunskapskrav
Kunskaper i socialpsykologi från grundutbildningen i psykologi eller motsvarande.
Kurslitteratur
Meddelas ett par veckor innan kursstart.
--------------------------------------------------------------------------------
Socioemotionell utveckling, 7,5 hp
/Socioemotional development/
KURSPLAN
Obligatorisk forskarutbildningskurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Kritiskt diskutera aktuell teori och empiri inom området.
Innehåll
Kursen behandlar aktuell forskning inom några centrala delområden (t ex anknytning, beteendeinhibition, självreglering, beteendeproblem, social kompetens).
Undervisning
Kursen ges i seminarieform.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Kursen examineras individuellt genom seminariepresentationer och PM.Betygsskala: godkänd och underkänd.
Kurslitteratur
Siegel, D.J. (1999). The developing mind: Toward a neurobiology of interpersonalexperience. The Guilford Press, London.
Artiklar enligt anvisning.
--------------------------------------------------------------------------------
Utvecklingspsykologi: Den epistemologiska processen, 7,5 hp
/Developmental Psychology: The epistemological process/
KURSPLAN
Obligatorisk kurs valbar inom det obligatoriska ämnesteoretiska blocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Fördjupade kunskaper i utvecklingspsykologi.
Innehåll
Del A: 1. Introduktion, 2. Grundläggande begrepp, 3. Utveckling i ett systemperspektiv,
4. Ontogenes och evolution, genetisk assimilation och co-evolution, del B: 1. Embryologi, brain development, neural darwinism, 2. Utveckling under nyföddhetsperioden, 3. Utveckling av perception och handling, 4. Tidig kognitiv utveckling, 5. Piagets perspektiv, 6. Vygotskys perspektiv, 7. Att simulera utveckling.
Undervisning
Undervisningen ges i form av lektioner och seminarier.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Kursen avslutas med en fördjupningsuppgift. Examinationen baserar sig på de inlämnade diskussionsfrågorna, aktiviteten på seminarierna samt omdömet av fördjupningsuppgiften.
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Obligatorisk närvaro.
Kurslitteratur
2A. Grundläggande begrepp
Overton, W.F. (1998). Developmental psychology: Philosophy, concepts and methodology. In W. Damon, & R.M. Lerner (Eds.), Handbook of child psychology: Vol. 1. Theoreticalmodels of human development (5th ed.), (pp. 107-187 valda delar cirka 40 sidor). New York: Wiley.
von Hofsten, C. (1993). Studying the development of goal directed behavior. In A.F.Kalverboer, B. Hopkins, & R.H. Geuze (Eds.), Motor development in early and laterchildhood: Longitudinal approaches (pp. 109-124). Cambridge, England: CambridgeUniversity Press.
3A. Utveckling i ett systemperspektiv
Kelso, J.A.S. (1995). Dynamic Patterns. Cambridge, MA: MIT press. Kapitel 1 pp. 1-28.
4A. Ontogenes och evolution, genetisk assimilation och co-evolution
Elman, J.L., Bates, E.A., Johnson, M.H., Karmiloff-Smith, A., Parisi, D., & Plunkett, K. Rethinking innateness. Cambridge, MA: MIT press. Kap. 1 (New perspectives on development) pp. 1-46.
Gottlieb, G. (1992). Individual Development and Evolution. Oxford, GB.: Oxford universityPress. Chapters 11-14, pp. 120-197.
1B. Embryologi, brain development, neural darwinism
Elman, J.L., Bates, E.A., Johnson, M.H., Karmiloff-Smith, A., Parisi, D., & Plunkett, K.
Rethinking innateness. Cambridge, MA: MIT press. Kap. 5 (Brain development).
Shatz (1992). The developing Brain. Scientific American. Sept. pp. 35-41.
von der Malsburg, C., & Singer, W. (1988). Principles of cortical network organization. InP. Rakic and W. Singer (Eds.), Neurobiology of Neocortex. New York: John Wiley,pp. 69-99.
2B. Utveckling under nyföddhetsperioden
Winberg, J., & Kjellmer, I. (1994). The neurobiology of infant-parent interaction in thenewborn period. An international Wenner-Gren symposium. Acta paediatriaca.Supplement 397. pp. 57-102.
von Hofsten, C. (1982). Eye-hand coordination in newborns. Developmental Psychology, 18,450-461.
Meltzoff, A.N., & Moore, M.K. (1983). The origins of imitation in infancy: Paradigm,phenomena, and theories. In L.P. Lipsitt (Ed.), Adavances in Infancy Research, Vol. 2.Noorwood NJ: Ablex. pp. 265-301.
van der Meer, A.L.H., van der Weel, F.R., & Lee, D.N. (1995). The functional significance ofarm movements in neonates. Science, 267, 693-695.
Prechtl, H.F.R. (1997). The importance of fetal movements. In Connolly, C. and Forssberg, H. (Eds.), Neurophysiology and Psychology of Motor Development. Clinics in Develop-mental Medicine. pp. 42-
3B. Utveckling av perception och handling
Prechtl, H.F.R. (1997). The importance of fetal movements. In Connolly, C. and Forssberg,H. (Eds.), Neurophysiology and Psychology of Motor Development. Clinics in Develop-mental Medicine. pp. 42-53.
Bertenthal, B., & Clifton, R. Perception and Action. In Damon, W. Handbook of ChildPsychology, Vol. 2. Chapter 2. pp. 51-102.
von Hofsten, C. On the early development of predictive abilities. In C. Dent-Read and P.Zukow-Goldring (Eds.), Evolving explanations of development. Washington, DC: APApress. pp. 163-194.
4B. Tidig kognitiv utveckling
Spelke, E.S., Newport, E. (1998). Nativism, empirisism and the development of knowledge. In Damon, W. Handbook of Child Psychology. Vol. 1. Chapter 6. pp. 275-340.
Mandler, J.M. (1992). How to build a baby II. Conceptual primitives. Psychological Review,99, 587-604.
Muller, U., & Overton, W.F. (1998). How to grow a baby: A reevaluation of image-schema and Piagetian action approaches to representation. Plus commentaries by Rochat, P. andMandler, J. and a reply by Muller and Overton. Human Development ,41, 71-133.
5B. Piagets perspektiv
Flavell, J.H. (1963). The developmental psychology of Jean Piaget. New York: D. Van Nostrand Co. pp. 15-84.
6B. Vygotskys perspektiv
preliminärt!!
Wertsch, J.V. (1985). Vygotsky and the social formation of mind. Cambridge, MA: Harvarduniversity press. Valda delar.
Rogoff, B. Apprenticeship in thinking. Cognitive development in a social context. pp. 25-85.
7B. Att simulera utveckling
Elman, J.L., Bates, E.A., Johnson, M.H., Karmiloff-Smith, A., Parisi, D., & Plunkett, K.Rethinking innateness. Cambridge, MA: MIT press. Kap. 3 (Ontogenetic development: Asynthesis).
Raftopoulos, A. (1998). Cognitive and perceptual limitations and learning. An excursion intoconnectionist theory. Human Development, 40, 293-319.
Parisi, D. (1998). Active sampling in evolving neural networks. Human Development, 40, 320-324.
Karmiloff-Smith, A. (1996). The connectionist infant: Would Piaget turn in his grave?SRCD Newsletter, fall, pp. 1-3, 10.
--------------------------------------------------------------------------------
Alternativa analysmetoder, 7,5 hp
/Alternative analysis methods/
KURSPLAN
Metodkurs valbar inom det obligatoriska metodblocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Ge fördjupade kunskaper om alternativa analysmetoder inom psykologin och relaterade vetenskaper.
Innehåll
Kursen syftar till att ge en överblick över några mindre använda analysmetoder som i vissa fall kan utgöra alternativ eller komplement till de traditionella metoderna samt att underlätta användandet av sådana metoder i praktisk forskning. Kursen innehåller områden som meta-analys, p-värde-problematiken, epidemiologisk statistik, tidserieanalys, samt en översikt över kvalitativa metoder och deras användning inom psykologin. Det sistnämnda exemplifieras med grounded theory och diskursanalys.
Undervisning
Föreläsningar
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
Hemskrivning
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Obligatorisk närvaro.
Kurslitteraturexempel
Andersson, G. (1999). The role of meta-analysis in the significance test controversy.European Psychologist, 4, 75-82.
Catalano, R.A., Dooley, D., & Jackson, R. (1983). Selecting a time-series strategy.Psychological Bulletin, 94, 506-523.
Gottman, J.M. (1981). Time-series analysis. A comprehensive introduction for socialscientists. Cambridge: Cambridge University Press. (urval)
Mark, M.M. (1979). The causal analysis of concomitancies in time series. In T.D. Cook &D.T. Campbell (Eds.), Quasi-experimentation. Design & analysis issues for field settings (pp. 321-339). Boston: Houghton Mifflin Company.
Gardner, M.J., & Altman, D.G. (1989). Statistics with confidence intervals and statistical guidelines. London: British Medical Journal.
Rosenthal, R. (1991). Meta-analytic procedures for social research (rev. ed.). NewburyPark: Sage.
--------------------------------------------------------------------------------
Psykometri I: Klassisk testteori, 7,5 hp
/Psychometrics I: Classical test theory/
KURSPLAN
Forskarutbildningskurs i metod valbar inom det obligatoriska metodblocket alt. fria högskolepoäng
Mål
Kursens målsättning är att deltagarna efter kursen ska (1) kunna förstå och förklara den klassiska mätmodellen och psykometriska grundbegrepp som t.ex. reliabilitet och validitet, (2) kunna utföra empiriska uppskattningar av t.ex. reliabilitet och validitet med relevanta metoder, främst medelst datorprogram, (3) ha god kunskap om stegen vid testkonstruktion och själv kunna applicera dessa, (4) ha kunskap om och kunna använda vissa statistiska metoder, t.ex. multipel regressionsanalys, diskriminantanalys, faktoranalys, i psykometriska sammanhang, (5) ha kännedom om några vanliga psykologiska test och situationen vad gäller testanvändning och teststandards i Sverige och (6) kunna kritiskt värdera den psykometriska information som framgår av testmanualer eller forskningsartiklar.
Innehåll
Psykometri betyder ursprungligen läran om psykologisk mätning. Termen refererar såväl till (1) de statistiska och matematiska tekniker som används vid utveckling och analys av psykologiska mätinstrument som (2) de psykologiska mätinstrumenten i sig och användningen av dessa. Testteori kan sägas behandla främst individinriktade metoder där mätningen således gäller individer snarare än stimuli. Den klassiska mätteorin eller testteorin bygger på antagandet att en individs erhållna värde på ett psykologiskt mätinstrument kan betraktas som summan av ett sant värde och ett slumpmässigt felvärde. Den psykometriska information man kan finna i forskningsartiklar och testmanualer bygger i stor utsträckning på den klassiska testteorin och med frågor som gäller reliabilitet och validitet i fokus. (Till den moderna testteorin brukar räknas generaliserbarhetsteori och item-respons-teori).
Kursen kan sägas ha en sådan allmän uppläggning att den bör kunna vara av intresse för alla som bedriver psykologisk forskning eftersom frågor om metodernas tillförlitlighet (reliabilitet) och relevans (validitet) är betydelsefulla oberoende av om data insamlats med enkäter, standardiserade testinstrument, observationer, intervjuer eller fysiologiska mätinstrument och oberoende av vilket område av psykologin det gäller. Dessa frågor berör också såväl den egna forskningen som utvärderingen av andras forskning.
Kursen kommer att behandla frågor under både (1) och (2) ovan med tonvikt på den förstnämnda punkten.
Undervisning
Undervisning ges i form av lektioner och gruppövningar.
Förkunskapskrav
Antagen till forskarutbildning.
Examination och betyg
För godkänt kursresultat krävs (1) godkänt resultat på individuell skriftlig tentamen (där kurslitteraturen får medtagas), (2) godkänd insats vid analys av psykologiska testinstrument med muntlig redogörelse i grupp, (3) närvaro på obligatoriska moment och (4) godkända svar på eventuella obligatoriska uppgifter som lärare utdelar.
Betygsskala: godkänd och underkänd.
Övriga föreskrifter
Närvaro på vissa undervisningstillfällen är obligatoriskt.
Kurslitteratur
Crocker, L., & Algina, J. (1986). Introduction to classical and modern test theory. Orlando,FL: Harcourt Brace Jovanovich. (Valda delar, läsanvisningar ges vid kursstart).(Eller ev. nyare upplaga av denna bok - aviserad).
Tidskriftsartiklar och bokkapitel enl. lärares anvisningar.
