Candidate psychologists accept patients for psychological treatment/psychotherapy. If you wish to contact us at the Department Therapy Clinic, call: 018-471 71 28 or send e-mail to the secretary: Carina Karlsson.
More information about the Department Therapy Clinic
Ann-Margret Rydell
Uppsatskursen påbörjas under de studerandes nionde termin på psykologprogrammet och avslutas vid utgången av termin 10. Syftet med att kursen sprids på två terminer är att de studerande ska ha god tid på sig att planera och förbereda uppsatsprojekten, då denna typ av arbete i mycket har karaktär av process.
För att kunna påbörja kursen måste 232,5 högskolepoäng vara fullgjorda inom psykologprogrammet. Eventuellt resterande 7,5 poäng skall härröra från föregående termin. Fullgjord kurs i Forskningsmetodik är förkunskapskrav, undantagandes momentet "Deltagande i ventileringsseminarier".
I praktiken innebär detta att även om kontakter kan tas på ett tidigare stadium bör definitiva beslut om projekt och handledning ej fattas innan ovanstående kunskapsnivå har nåtts. En formell kontroll sker i samband med att uppsatsen ska examineras; fullgjord metodkurs enligt specifikation ovan är ett villkor för att uppsatsen ska få läggas fram.
Studenterna kan välja att arbeta med uppsatsarbetet enskilt eller i grupp om två. Fler än två författare är ej tillåtet. Två personer kan tillsammans ansvara för en uppsats, varvid det ställs högre krav på omfång, men också samarbeta vad gäller t.ex. datainsamling och sedan skriva varsin uppsats.
Uppsatsen ska vara rapport av ett forskningsarbete. I detta ligger att forskningsfrågor ska ställas och besvaras på ett sådant sätt så att resultaten kan generaliseras utöver den grupp som ingått i studien, vilket bland annat skiljer forskning från utredning. Vidare ska alla data som används i uppsatsen vara offentligt tillgängliga. Krav från exempelvis ett företag att insamlat material ska hemligstämplas kan då inte godtas.
Institutionen uppmanar studenterna att välja empiriska undersökningar. Teoretiska- eller litteraturstudier är givetvis inte förbjudna men anses vara mycket svårare att genomföra. En sådan studie ska ju också ha ett forskningssyfte, med frågor som belyses och besvaras, och inte bara vara en inläsning och rapportering för den studerandes egna fördjupning i ett ämne.
Flertalet av institutionens forskare och handledare använder kvantitativ metodik i sitt arbete, vilket för med sig att handledarkompetensen för uppsatsarbeten som använder kvalitativ metodik är begränsad. Detta innebär inte att kvalitativa arbeten inte tillåts. Inför metodvalet bör den studerande beakta att samma kvalitetskrav gäller för kvalitativa och kvantitativa uppsatser vad gäller forskningsbara frågor, noggrannhet i datainsamlingen samt analys av data på så sätt att slutsatser vad gäller resultaten är grundade i data.
Den vetenskapliga handledningen ges av lärare/forskare vid institutionen. Handledaren ska ha uppnått docentkompetens. Disputerade lärare som ej ännu erhållit docentkompetens kan handleda inom sitt eget forskningsområde (för mer information se relevanta rubriker på denna hemsida). Studenterna kan dock välja ett ämnesområde, exempelvis grundat i en klinisk eller annan situation utanför universitetet, där någon extern person är behjälplig med studierna, som att skaffa försökspersoner etc. Denne kan då fungera som biträdande handledare. Ersättning till eventuella externa biträdande handledare utgår inte.
Om en doktorand hjälper till med handledningen (datainsamling, analyser etc), vilket kan hända då uppsatsarbetet sker inom doktorandens avhandlingsområde, har handledaren alltid det övergripande vetenskapliga ansvaret. Doktoranden erhåller inte ersättning för sina insatser, utan får se sitt arbete som en merit inför framtida verksamhet. Doktoranden kan benämnas biträdande handledare, vilket då framgår på den färdiga uppsatsens framsida.
Ersättning till handledare på institutionen utgår per uppsats (ej per examinerad studerande) och är f.n. 45 klocktimmar.
Studenterna skriver ett uppsats-PM som kortfattat (högst 3 sidor exkl. referenser) beskriver det planerade arbetet. Detta PM ska godkännas av granskaren. När PM:et är godkänt erhåller studenten 7.5 av uppsatskursens 30 poäng och är således obligatoriskt. I slutet på T9 erbjuds studenterna att delta i PM-seminarier under ledning av kursledaren där en genomgång av preliminära uppsats-PM görs. Närvaro är inte obligatorisk men både lärare och studerande brukar uppfatta att planeringsarbetet som föregår seminariet är till stor hjälp samt att diskussionen vid seminariet ger värdefulla synpunkter.
Efter genomfört arbete granskas den studerande vid ett offentligt ventileringsseminarium då den studerandes skriftliga och muntliga prestation bedöms. Betygen Godkänd eller Ej godkänd ges. Sådana seminarier äger rum under terminstid och annonseras på anslagstavlorna. Opponent ska vara en person på minst samma akademiska nivå vad gäller psykologi som hon/han själv (personer som gått motsvarande minst kurs i Forskningsmetodik). Då opponentskap och seminarienärvaro ingår i kurs 31 ges upplysningar om regler för dessa under dessa kurser. Om opponenten uppenbarligen ej har tagit sin uppgift på allvar beviljar granskare ej tillgodoräknande. Detta är dock mycket sällsynt.
Examinator för uppsatskursen är alltid kursledaren och utses av styrelsen. GU studierektor meddelar namnen på examinator till berörda enheter vid fakultet och universitetsförvaltning.
Emellertid utför denne/a inte alla granskningar, utan även andra befattningshavare fungerar som granskare och ledare av ventileringsseminarier. Dessa föreslår därefter examinatorn vilket betyg som ska sättas. Handledare och examinator/granskare för ett uppsatsarbete är olika personer. Externa granskare anlitas aldrig. Student och handledare samråder om vem som ska tillfrågas om att bli granskare. Den studerande kontaktar granskare för tid för ventilering. Därefter meddelar studenten expeditionen uppsatsens titel, författare, handledare, granskare, opponent samt tid för seminarium. Personalen på expeditionen hjälper till att boka lokal och sätter upp anslag.
När uppsatsen är klar, skriver examinator ett intyg som vidarebefordras till expeditionen.
Den studerande lämnar ett exemplar av den godkända uppsatsen till kursexpedition/kursadministratör för kopiering. Kursexpeditionen i sin tur distribuerar 1 exemplar till handledaren, 2 till biblioteket för utlåning samt 1 till arkivet. Uppsatsen är således en produkt som bör hålla en hög kvalitet, eftersom många uppsatser lånas ut och läses.
I Blåsenhus finns flera datorsalar som kan användas för uppsatsskrivare. Observera att dessa salar vissa tider är uppbokade för undervisning. Möjlighet att arbeta med privata datorer via det trådlösa nätverket i Blåsenhus finns också.
Från psykologprogram till fristående kurser: Det finns formellt inte något hinder att tillgodoräkna psykologexamensuppsatsen (Kurs 32) som både C- och D-uppsatserna på fristående kurser. Om sådant ska beviljas är dock ett beslut som fattas av GU studierektor efter hörande med kursledarna på C- resp. D-kurs.
Från fristående kurser till psykologprogram: Det finns formellt inte något hinder att tillgodoräkna två 15 hp-uppsatser (C resp D) mot psykologprogrammets 30 hp examensarbete (Kurs 32). Om sådant ska beviljas är dock ett beslut som fattas av GU studierektor efter hörande med kursledaren för Kurs 32. Här har kursledare tidigare fastställt att det måste röra sig om två uppsatser inom tydligt olika områden, både vad gäller problemfält och använda metoder. Tyngdpunkten här ligger på ordet "tydligt". Om tvekan råder, enligt kursledare, kan tillgodoräknande ej göras. Alternativt kan det röra sig om två uppsatser inom samma område vad gäller problemfält, använda metoder, eller båda delarna. Den kronologiskt sett andra uppsatsen ska då utmärkas av tydlig fördjupning. Tyngdpunkten här ligger på ordet "tydlig". Om tvekan råder, enligt kursledare, kan tillgodoräknande ej göras.
Från andra utbildningar/kurser till psykologprogram: Studerande som inom andra kurser/utbildningar genomfört uppsatsarbeten om 15 högskolepoäng kan efter individuell bedömning vid vår institution få tillgodoräkna sig dessa och som psykologexamensarbete genomföra ett mindre arbete om 15 högskolepoäng. Omfattar arbetet 30 högskolepoäng kan tillgodoräknande ske mot hela psykologexamensarbetet, dock återigen efter individuell prövning mot de kriterier som gäller i psykologiämnet.
Inom psykologprogrammet: Det är inte tillåtet att dela upp uppsatsarbetet i två eller flera separat examinerade arbeten, även om det sammanlagt skulle bli 30 högskolepoängs omfattning.
Handledare på Psykologprogrammets uppsatskurs är de personer som finns förtecknade i institutionens Handledarkatalog.
Beslut fattas av prefekten. Huvudregeln anger att de som namnges som handledare är de som 1) är anställda vid institutionen med tillsvidareförordnande eller längre tidsbegränsade förordnade och 2) i samförstånd med GU studierektor har som tjänsteuppdrag att handleda inom denna kurs, samt 3) är docentkompetenta.
En annan kategori som kan finns med i Handledarkatalogen är pensionerade lärare och emeriti med forskningsanslag förlagda vid insitutionen.
Ytterligare en kategori som kan finns med i Handledarkatalogen är ännu icke docentkompetenta lärare som emellertid har disputerat, har ett avtal om minst 2-årigt anställningsförhållande vid institutionen, och handleder inom sitt eget specialområde.
Kursledaren förmedlar varje termin via kursens hemsida vilka personer som är handledare.
Personer som inte finns förtecknade i institutionens Handledarkatalog kan vara behjälpliga med handledning och betecknas då som biträdande handledare.
Huvudregeln anger att de som utses som granskare är de som 1) är anställda vid institutionen med tillsvidareförordnande och 2) är docentkompetenta 3) i samförstånd med GU studierektor har som tjänsteuppdrag att granska inom denna kurs 4) samt emeriti, d.v.s. professorer som gått i pension men har fortsatt samarbete med institutionen. Kursledaren/examinator förmedlar varje termin via kursens hemsida vilka personer som är granskare.
Nazar Akrami
Gunilla Bohlin
Karin Brocki
Jo Anne Dahl
Ulf Dimberg
Mats Fredrikson
Tomas Furmark
Ata Ghaderi
Gustaf Gredebäck
Berit Hagekull
Timo Hursti
Peter Juslin
Per Lindberg
Ann-Margret Rydell
Hedvig Söderlund
Anders Winman
Observera att vissa av dessa personer tidvis inte är tillgängliga på grund av andra arbetsuppgifter. Handledarna hjälper studenterna i denna fråga.
The Chairperson opens proceedings.
The Chairperson asks the Respondent if s/he wishes to make any last-minute corrections.
The Chairperson asks the Opponent to present the study for the benefit of all those present, so that they understand what issues were investigated, how it was done, what the results were, and what the Respondent wants to conclude from the study.
When the Opponent indicates to the Chairperson s/he has gone through all of her presentation, the Chairperson asks the Respondent if s/he is satisfied with this description of the study, or perhaps wants to add something or correct some misunderstandings.
The Chairperson then asks the Opponent and the Respondent to begin their discussion. This is the main part of the Seminar. The Opponent is expected to tell the Respondent about the strengths and good aspects of the study, and of the report about the study (the study and the report about the study are two different things). The Opponent is also expected to ask the Respondent critical questions, and this occurs as a discussion; the Respondent is not expected to simply accept any critical comment but rather to provide counterarguments when this is appropriate.
When the Opponent indicates to the Chairperson s/he has no more questions to raise, and no more positive criticism to present, the Chairperson asks all those present to raise questions and also asks some questions of his/her own.
At the end of the seminar, the Chairperson first informs the Respondent of whether s/he passed or failed with respect to the oral defense of the thesis. Finally, the Chairperson discusses with the Respondent any changes that will need to be made to the report before a final approval of the entire work.
Min forskning faller inom området personlighets- och socialpsykologi. Den bredare linjen här behandlar fördomsfullhet och fokuserar framför allt på frågan om hur detta fenomen kan förklaras med hjälp av personlighet, socialpsykologiska och/eller kognitiva angreppssätt. I studierna, som tillämpar såväl experimentella som icke-experimentella metoder, står följande fråga i centrum ”Varför är vissa människor mer fördomsfulla än andra?” Frågan om det är personen eller situationen (läs arv eller miljö) som avgör fördomsfullhet/sociala attityder berörs ständigt.
En annan linje i min forskning behandlar personlighet och dess förmåga att predicera olika fenomen. Fokus ligger på att hitta metoder för att förbättra den prediktiva förmågan i olika personlighetsinstrument. Här behandlas t ex tiden det tar för en person att besvara olika personlighetsfrågor samt svarsstil/svarsmönster för att se om det kan bidra till att förbättra den prediktiva förmågan i olika personlighetsinstrument.
En ytterligare linje behandlar huruvida olika typer av information (t ex tid) som kan samlas i samband med olika svar på frågor om personlighet och sociala attityder kan innehålla information om stabiliteten i individens svar på dessa frågor.
Jag erbjuder handledning inom mina specialområden men är öppen att diskutera om du är intresserad av annat inom ämnesområdet personlighet och socialpsykologi.
Kom gärna in och diskutera - Du är välkommen - mer än du tror!
Telefon: 018-471 2147
Rum: 14:316
E-post: nazar.akrami@psyk.uu.se
Hemsida: www.psyk.uu.se/research/researchgroups/socpsyk
Min forskning ligger inom området utvecklingspsykologi och särskilt inom utveckling av kognitiva funktioner. Hittills har min forskning fokuserat på utveckling av exekutiva funktioner, d v s de funktioner som ger oss människor förmåga att planera, organisera och styra vårt beteende mot uppställda mål. Jag studerar dels normalutveckling av dessa funktioner och dels i relation till ADHD symptom (uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet/impulsivitet) hos barn utan diagnos, barn med ADHD och hos barn som tidigt blivit bedömda av psykologer att ha stor risk för att utveckla ADHD. Syftet med min forskning är att genom tvärsnittsstudier och longitudinella studier öka förståelsen av hur utveckling av exekutiva delfunktioner hänger ihop. Vad är det som ligger till grund för ett effektivt exekutivt fungerande? Ett utvecklingsperskpektiv på ADHD vad gäller både beteendesymptom och neuropsykologiska nedsättningar är också något jag understryker i min forskning.
Telefon: 018-471 2117
Rum: 12:306
E-post: karin.brocki@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.psyk.uu.se/forskning/forskargrupper/devpsy/
I am mainly interested in and have experience in Clinical research. I am fascinated by the mechanisms by which people can work with their own problems either psychological or medical rather than having it done for them. Most of my work has been done within the cognitive behavioral therapy framework in applications for persons suffering from chronic illness like chronic pain, epilepsy, obesity, asthma, stomach and intenstinal problems and diabetes. In recent years I have been working with the more integrative approach of Acceptance and committement therapy in clinical applications treating chronic illness. If you are interested in working within clinical research with relatively short term interventions that fit into medical or other settings, get in touch with me.
Telefon: 018-471 2116
Rum: 14:359
E-post: joanne.dahl@psyk.uu.se
Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera ansiktsmusklernas roll vid emotionell aktivering. Projektet vill belysa, om, och hur, våra ansiktsmuskler är relaterade till emotionella reaktioner. Förankrat i ett evolutionsbiologiskt perspektiv antas emotioner kontrolleras av genetiskt givna "affect programs" och en central teoretisk referensram är att det finns fundamentala emotionella tillstånd vars uttryck i ansiktet är biologiskt förprogrammerade.
Projektet knyter an till klassiska spörsmål i emotionspsykologi där frågan gäller huruvida emotionell aktivitet är associerad med specifika kroppsliga reaktioner och om vissa komponenter i det emotionella responsesystemet är mer fundamentala än de övriga. Ansiktsuttryck anses ha två funktioner, dels en central roll som signalsystem vid emotionell kommunikation och dels en kausal roll som sensoriskt feedback system vid den egna upplevelsen av emotion. Med detta som bakgrund knyter projektet an till "facial feedback-hypothesis" och ett mål i projektet är att undersöka om ansiktsuttryck kan föregå autonoma reaktioner liksom den egna upplevelsen av emotionen.
Med hjälp av elektromyografisk (EMG) teknik har min tidigare forskning bl.a. visat att emotionsrelevanta ansiktsmuskelreaktioner kan vara uppseendeväckande snabba och detekterbara redan efter några tiondelar av en sekunds exponering. Detta kan indikera att emotionella reaktioner är automatiska och kan utlösas utan medveten kognitiv kontroll. Detta har jag funnit i senare års forskning som visat att försökspersoner spontant reagerar med olika reaktionsmönster på olika emotionella stimuli, även då de enbart subliminalt exponeras för dessa. Centralt i projektet är därför att, förutom ansikts-EMG-reaktioner, registrera olika autonom aktivitet, hjärnaktivitet och upplevelsen av emotion.
Andra frågor som berörs är om kliniskt relevanta grupper, som t.ex. fobiker, reagerar med snabba reaktioner då de exponeras för rädslorelevanta objekt; om personer med Asperger syndrom reagerar annorlunda på emotionella stimuli; om stressrelaterade problem som t.ex. hjärtproblem är relaterat till hur man reagerar på sociala och emotionella stimuli. Vidare studeras Vänster/Höger asymmetri, könsskillnader i emotionell ansiktsreaktivitet och om emotionell expressivitet är relaterad till empatisk förmåga.
Telefon: 018-471 2140
Rum: 13:317
E-post: ulf.dimberg@psyk.uu.se
Ögonrörelser och Autism
Autismspektrumtillstånd är genomgripande störningar i utvecklingen som kännetecknas av nedsatt förmåga till social interaktion, kommunikation samt av begränsade och stereotypa intressen. På Spädbarnslabbet har vi under flera år studerat hur förskolebarn med autismspektrumtillstånd uppfattar sin omvärld. I dessa studier undersöks barn med autismspektrumdiagnos samt en kontrollgrupp för en undersökning av hur barnen uppmärksammar sociala händelser. Vi använder ögonrörelsekamera för att mäta hur barnen tittar. Även andra testningar av barnen kan ingå (t ex utvecklingsbedömning).
Telefon: 018-471 2522
Rum: 13:227
E-post: terje.falck-ytter@psyk.uu.se
I forskargruppen angriper vi faktorer som i vid mening har med emotioner och emotionell inlärning att göra. Studierna spänner från epidemiologiska undersökningar gällande förekomst av t.ex. ångeststörningar och personlighetsstörningar i befolkningen över naturalistiska och experimentella inlärningsstudier till molekylärbiologiska markörer för betingning och undersökningar med moderna hjärnavbildningstekniker som positron emissionstomografi och fMRI. Om Du har intresse, hör av Dig för en diskussion.
Jag har också ett intresse för den centralnervösa representationen och styrningen av andra negativa emotioner som smärta och illamående.
Välkommen för en diskussion!
Telefon: 018-471 2112
Rum: 13:244
Mail: mats.fredrikson@psyk.uu.se
Mitt huvudsakliga forskningsområde är rädsla och ångest, framförallt vad som händer i hjärnan när vi upplever dessa negativa känslor och hur hjärnans aktivitet förändras av behandling. Under senare år har jag främst studerat personer med social fobi. Jag och övriga i forskningsgruppen har i en serie studier undersökt hur neuronal aktivitet i hjärnan påverkas av social ångest både före och efter psykologisk respektive farmakologisk behandling. I dessa studier har vi använt oss av positronemissionstomografi (PET) som är en funktionell hjärnavbildningsteknik. Vi försöker också ta reda på hur karakteristiska hjärnfunktioner vid social fobi relaterar till andra biologiska mått, t.ex. utsöndring av stresshormoner samt till gener som styr olika funktioner hos hjärnans signalämnen. Jag medverkar också i behandlingsstudier av social fobi. I samarbete med bl.a. Gerhard Andersson och Per Carlbring har vi i en serie studier undersökt om social fobi kan behandlas med kognitiv-beteendeterapi som administreras via Internet.
Telefon: 018-471 2153
Rum: 12:324
E-post: tomas.furmark@psyk.uu.se
Min forskning är i huvudsak inom fältet klinisk psykologi med fokus på prevention och behandling av psykiatriska/psykologiska störningar/problem. Jag är också mycket intresserad av hälsopsykologi och grundläggande psykologiska mekanismer, modeller och teorier kring språk och kognition i relation till hälsa/ohälsa och vitalitet.
De projekt som för närvarande är aktuella rör behandling av kronisk, svår anorexi och bulimi, tillämpning av Acceptance and Commitment Therapy (ACT) vid behandling av ätstörningar, vidareutveckling av kognitiv beteendeterapi för svåra ätstörningar genom ökad individualisering, longitudinell uppföljning av patienter med fetma som får kirurgisk och icke-kirurgisk behandling, screening av stört ätbeteende hos patienter med fetma, självhjälp vid OCD via Internet och via telefon samt självhjälp för hetsätningsstörning och bulimi via Internet. Det största projektet, finansierad av Vetenskapsrådet som nyligen har startat (januari 05) rör jämförelse av ACT vid anorexia nerovsa med sedvanlig behandling (treatment as usual).
Telefon: 018-471 7986
Rum: 14:351
E-post: ata.ghaderi@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.anst.uu.se/ataghade/index.html
Jag undersöker spädbarns tidiga sociala, kognitiva, och motoriska utveckling. Läs mer om min forskning: http://www.psyk.uu.se/forskning/forskargrupper/babylab/forskare/gredeback/
Telefon: 018-471 2111
Rum: 14:270
E-post: gustaf.gredeback@psyk.uu.se
I study the ways in which places like the home, a garden, or a forest can help some people to maintain their physical and emotional health. In particular, I try to understand how, when and with whom such environments can promote stress recovery and other forms of psychological restoration. To date, my work in this area has included, for example, field and laboratory experiments involving comparisons of select natural and urban environments with respect to emotional, attentional, and physiological effects [see, for example, Hartig, T., Evans, G.W., Jamner, L.D., Davis, D.S., & Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. Journal of Environmental Psychology, 23, 109-123].
If this sounds interesting to you, then feel free to contact me. I'll be happy to discuss possibilities with you.
Telefon: 026-420 6532
Institutet för Bostads- och urbanforskning (Gävle), Uppsala Universitet
E-post: terry.hartig@ibf.uu.se
Beteendemedicin/hälsopsykologi/klinisk psykologi är huvudrubriker som innefattar det mesta av mina forskningsintressen. Kopplingen till den gastrointestinala vägen är kännetecknande för många av de fenomen jag har intresserat mig för. Illamåendebesvär i kliniska (f.f.a. inom cancervården) och icke-kliniska sammanhang är ett exempel på dessa. Aspekter som studeras där innefattar bl.a. förekomst, medierande mekanismer, individuella skillnader och den subjektiva upplevelsen. Även andra psykosociala aspekter av cancer och dess behandling är intressanta.
Från illamående är inte steget långt till studier av inlärda födoämnesaversioner och mekanismer bakom dessa. Undvikande av viss föda kan också vara relaterad till etiska eller hälsoaspekter, vilket kan komma till uttryck i samband med vegetarianism och allergier. Huruvida mekanismer bakom undvikandet skiljer sig mellan olika grupper är av intresse. Relevansen av emotionen äckel/avsky i sammanhanget studeras också.
Jag är intresserad av att diskutera olika typer av uppsatsprojekt, inte bara inom de specifika områden som nämnts ovan. Även behandlingsstudier är intressanta. Min kliniska inriktning är kognitiv beteendeterapi där jag också har psykoterapeutkompetens.
Telefon: 018-471 7842
Rum: 14:348
E-post: timo.hursti@psyk.uu.se
Telefon: 018-471 2130
Rum: 13:312
E-post: ulf.jonsson@psyk.uu.se
Jag erbjuder handledning inom musikpsykologi, som definieras som studiet av upplevelser och beteenden i samband med musik. Jag är särskilt intresserad av hur musik uttrycker och väcker känslor. Fokus ligger på grundforskning, men jag är inte främmande för tillämpad forskning. Musikgruppen använder ett brett omfång av metoder, bl a experiment, enkäter, videoobservation, fysiologisk mätning, datorsimuleringar och elektroniska dagböcker. För närvarande arbetar vi med ett nytt projekt, som med experimentella metoder studerar olika mekanismer genom vilka musik kan väcka känslor. Våra upplevelser av musik berättar en historia om vilka vi är som människor - både som individer och som art. På ett individuellt plan speglar upplevelserna våra minnen, preferenser och personlighetsegenskaper. På ett biologiskt plan är upplevelserna ett uttryck för människans förmåga att utnyttja potentiellt viktig information i ljud. Att förstå hur vi tolkar ljud, för att med känslor vägleda framtida beteende, är en central uppgift för den allmänna psykologin.
Skicka gärna ett meddelande och boka tid för ett möte.
Telefon: 018-471 7274
Rum: 14:347
E-post: patrik.juslin@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.psyk.uu.se/forskning/forskargrupper/musicpsychology/
Jag kan erbjuda handledning inom området kognitionspsykologi med tillämpning på människors bedömningar och beslutsfattande. Ett vanligt tema inom detta forskningsområde har varit att jämföra människors beteende med olika normer för rationellt beteende, bl a i syfte att undersöka om människor är så rationella som antas i många samhällsvetenskaper, och inte minst inom ekonomi (jmf med den s k ”Homo Economicus”). I våra forskningsprojekt försöker vi förklara de tillkortakommanden avseende människors bedömningar och beslut som dokumenterats i tidigare forskning genom att relatera beteendet dels till egenskaperna i naturliga beslutsmiljöer, dels till de kognitiva begränsningar som människor har.
Telefon: 018-471 2503
Rum: 12:330
E-post: peter.juslin@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.psyk.uu.se/forskning/forskargrupper/cognition/
Jag handleder gärna uppsatser inom klinisk psykologi, hälsopsykologi och beteendemedicin. Mitt forskningsområde omfattar teoretisk och tillämpad forskning med dessa perspektiv på hälsa och egenvård. Några projekt finns beskrivna på; http://www.neuro.uu.se/forskning/forskargrupp.html&id=60
Med beteendeteoretiska utgångspunkter och rötter i inlärningspsykologisk forskning försöker vi få fördjupad och mer nyanserad förståelse för problemområden där utökade, framför allt psykologiska förklaringsfaktorer till sjukdom och hälsa har betydelse.
En gemensam nämnare är den starka anknytningen till klinik, och att lära patienter nya förhållningssätt med grund i inlärningspsykologisk teoribildning. Strävan i forskargruppens delprojekt är att skapa ökad förståelse för en process som inbegriper primär, sekundär och tertiär prevention, samt behandlingsforskning. I det senare betonas även möjligheterna att med experimentella designer validera samband mellan de faktorer som visat sig vara centrala i tvärsnitts- och longitudinella studier.
Telefon: 018-471 2102
Rum: 13:326
E-post: per.lindberg@psyk.uu.se
Telefon: 018-471 6327
Rum: 14:363
E-post: patrick.millet@psyk.uu.se
Min forskning handlar om visuellt korttidsminne, framförallt i vilken form representationer av olika stimuli bevaras i minnet. Korttidsminne generellt är förmågan att hålla information aktuell under kort tid.
Ett exempel är då man håller ett telefonnummer i korttidsminnet från det att man slår upp det i telefonkatalogen till dess man slår numret på telefonen. Korttidsminne har relaterats till bl a uppmärksamhet, medvetande och intelligens, visuellt korttidsminne är nära relaterat till förmågan att föreställa sig bilder för sitt inre öga. Att förstå naturen hos korttidsminnets begränsningar är därför fundamentalt för vår förståelse av det som vi i vardagligt tal menar med tänkande. Till skillnad från långtidsminnet har korttidsminnet en kraftigt begränsad kapacitet vilket uppskattas till mellan 3 och 4 objekt när man har använt objekt som exempelvis röda kvadrater, blå cirklar och gröna trianglar som uppenbarligen enkelt låter sig beskrivas i ord. Egen forskning har visat att minneskapaciteten för objekt som inte lätt låter sig namnges och inte är lagrade i långtidsminnet sjunker till endast ett objekt. Till skillnad mot korttidsminnets mycket begränsade kapacitet visar precisionsmätningar att minnesbilden är mycket god.
Med precision menas här förmågan att upptäcka skillnaden mellan två stimuli som presenteras efter varandra med en fördröjning. En precision av 75 - 80 % korrekta svar fås då stimuli skiljer sig åt med bara 5 - 10 %, och presenteras efter varandra med 10 sekunders fördröjning, vilket är den precision som uppnås då bilderna presenteras bredvid varandra samtidigt! Den kraftigt begränsade minneskapaciteten i termer av antal ihågkomna objekt och den utomordentligt höga precisionen varmed försökspersoner kan särskilja visuella stimuli i minnet kan verka motsägelsefull. Inom projektet förekommer både precisionsmätningar och kapacitetsmätningar av människans visuella korttidsminne med avsikt att testa minnesmodeller och ge svar på om olika typer av stimuli lagras i olika minnessystem eller om de lagras i ett gemensamt system, samt ge svar på hur snabbt överföringen sker från visuellt korttidsminne till långtidsminne.
Jag erbjuder handledning främst inom mitt specialområde, men är öppen att diskutera förslag om du är intresserad av någon annan frågeställning inom ämnet perception.
Telefon: 018-471 2127
Rum: 12:329
E-post: leo.poom@psyk.uu.se
Jag handleder inom områdena kommunikation i parrelationer och i psykoterapier. Beroende på fenomenet som studeras kan både kvantitativa och kvalitativa metoder användas.
Fokus i parrelationer är relationstillfredsställelse och dess samband med hjälpsamhet, stöd och socialt utbyte, samt kommunikation hos sammanboende par. Även samband mellan likhet och komplementaritet i kommunikationen, attraktion och relationstillfredsställelse är lämpliga områden för en uppsats. Studenter som vill kan genomföra och utvärdera en kort och begränsad intervention för kommunikation hos sammanboende par.
I psykoterapi är fokus terapeutisk allians och dess relation till likhet, olikhet och komplementaritet i kommunikationen, samt karaktäristika hos terapeut och klient. Som uppsatsområde fungerar även attityder till autonomi och kommunikation för att öka motivation och följsamhet, samt processen där patienter och närstående väger nytta av och kostnader för psykoterapi. Uppsatsskrivaren i psykoterapiområdet bör vara student på Psykologprogrammet.
Telefon: 018-471 2160
Rum: 13:311
E-post: erik.rautalinko@psyk.uu.se
Mitt forskningsområde faller inom området utvecklingspsykologi, där jag studerar olika aspekter av barns anpassning och utveckling i mellanbarndomen. De företeelser inom detta breda område som jag i första hand studerar rör social skicklighet i samspelet med andra barn och med vuxna, problembeteenden, kamratrelationer samt självbild. Intressanta frågor rör påverkansfaktorer hos barnet och i familjen på den sociala och emotionella utvecklingen.
Telefon: 018-471 2120
Rum: 12:307
E-post: annmargret.rydell@psyk.uu.se
Jag forskar inom området utvecklingspsykologi, framför allt om barnets tidiga kognitiva, sociala och emotionella utveckling. För närvarande studerar jag hur små barn informerar sig i nya situationer genom att ”läsa av” andra människors ansiktsuttryck och reaktioner för att sedan använda sig av denna information för att hantera omvärlden. Detta fenomen, socialt refererande, studeras framförallt i experimentella studier. Exempel på intressanta frågar att gå vidare med är: 1. Hur tidigt kan detta fenomen studeras hos barn? 2. Varför vänder sig små barn hellre till vissa vuxna än till andra?
Telefon: 018-471 2122
Rum: 12:305
E-post: gunilla.stenberg@psyk.uu.se
Jag forskar om det mänskliga minnet, och framför allt autobiografiskt och episodiskt minne, alltså minnet för personligt upplevda händelser. Jag håller för närvarande på och startar upp ett projekt om eventuella skillnader i episodiskt och spatialt minne mellan kvinnor och män, men håller också på med depression och autobiografiskt minne. Jag är även intresserad av andra aspekter av minne, så som musikminne, omedvetna (implicita) minnen, och alkohols påverkan på minne.
Telefon: 018-471 2137
Rum: 12:327
E-post: hedvig.soderlund@psyk.uu.se
Jag bedriver forskning inom utvecklingspsykologi. Mina huvudintressen involverar mentala kontrollfunktioner (exekutiva funktioner, såsom arbetsminne och inhibition) och beteendeproblem hos barn. Jag driver f n ett projekt som undersöker hur barns exekutiva funktioner är relaterade till aggressivt beteende, samt hur dessa två faktorer över tid (longitudinellt) kan predicera barnens kamratrelationer. Jag har även bedrivit forskning kring relationen mellan exekutiva funktioner och ADHD hos barn, vilket fortfarande är ett stort intresse för mig. Jag är också intresserad av interaktionen mellan exekutiva funktioner och emotion hos vuxna.
Telefon: 018-471 2155
Rum: 12:324
E-post: carin.tillman@psyk.uu.se
Mina intresseområden ligger inom kognitiv grundforskning och kretsar runt bedömningar under osäkerhet, minne, kategorisering, inlärning, beslutsfattande etc. Jag är f.n. främst involverad i ett forskningsprojekt som studerar hur människan intuitivt gör bedömningar av olika statistiska egenskaper i omgivningen i anknytning till rationalitet, beslutsfattande, bedömningar under osäkerhet samt kategorisering. Utgångspunkten är att mänskligt beteende ytterst kan beskrivas som rationellt givet begränsningar i den kognitiva apparaten och ofullständig och felaktig information från omgivningen. Forskningen bedrivs empiriskt-experimentellt och syftar till teoriutveckling genom användande av kognitiv modellering.
Telefon: 018-471 2162
Mobil: 070-651 99 25
Rum: 12:325
E-post: anders.winman@psyk.uu.se
Mitt forskningsområde är inom utvecklingspsykologi. Jag bedriver ett longitudinellt projekt där jag studerar barn med ADHD symtom. Heterogenitet hos barn med ADHD symtom är ett välkänt fenomen. Denna heterogenitet är framförallt förekommande inom tre olika områden: (1) hur de två olika ADHD symtom domänerna uttrycks (hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet); neuropsykologiska brister t ex exekutiva funktioner, motivation och vakenhetsgrad och (3) komorbiditet d v s samtidiga beteendeproblem såsom t ex trots, depression/ängslan, och försämrade skolprestationer. Trots att mycket forskning kring ADHD hos barn har genomförts under de senaste två decennierna är vår kunskapsnivå kring hur denna heterogenitet ser ut begränsad på grund av att få studier har genomförts med detta syfte. Projektet bygger vidare på min tidigare forskning inom området och syfte med projektet är att studera hur neuropsykologiska brister hos barn med ADHD symtom förändras under utvecklingen. Jag kommer vidare att studera barn med ADHD symtom som inte uppvisar neuropsykologiska brister för att ha möjlighet att upptäcka vilka möjliga faktorer som ligger bakom ADHD symtom hos dessa barn. Två befintliga icke-kliniska sampel ingår i studien där barn med höga nivåer av ADHD symtom har överselekterats. Ökad kunskap inom detta område kan hjälpa oss att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD symtom, vilket i sin tur kan förbättra tidig identifiering och behandling av barn med denna problematik.
Telefon: 018-471 2146
Rum: 13:319
E-post: cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se
(Gäller ej forskarutbildningen)
Syftet med ett ventileringsseminarium är inte i första hand att avslöja fel och brister i en uppsats, utan att på ett seriöst sätt tränga in i uppsatsens innehåll. Eftersom uppsatsen redovisar en forskningsuppgift måste den granskas utifrån de kriterier som gäller för vetenskapliga arbeten inom psykologi. Huvuduppgiften är alltså att undersöka om de slutsatser som presenteras är hållbara. Nedan följer en beskrivning av "gången" vid ett ventileringsseminarium.
a) introduktionens täckning av teori/empiri som rör syftet
b) om introduktionen på ett logiskt sätt leder fram till syfte/frågeställningar (problematisering av stoffet, täckning av begrepp/variabler som förekommer i syftesdelen)
c) om frågeställningarna är tydliga och möjliga att besvara överhuvudtaget och med den metodik man valt
d) den använda metodikens tillförlitlighet och relevans (urval, procedur, reliabilitet, testvaliditet etc)
e) om data analyseras korrekt och resultaten presenteras korrekt
f) om slutsatserna hänger ihop med analysresultaten, bl.a. om alternativa tolkningar finns som författaren förbisett
g) om författaren i sin diskussion på ett kritiskt sätt granskar sin metodik och sina resultat och sätter in dem i större sammanhang.
6. Det är också bra om opponenten förbereder diskussion kring någon större fråga som uppsatsen aktualiserar. I en sådan diskussion kan också åhörarna delta.
7. Examinator "tar över" granskningen....
Ovanstående täcker nog inte alla punkter som kan vara relevanta att granska och ta upp utan bör uppfattas som en ram för opponentens uppgift.
Tänk på att seminariet är en pedagogisk situation där opponenten har en viktig roll!
Noggranna förberedelser krävs och innebär bl.a. att man har en pedagogisk disposition för hur arbetet ska sammanfattas (gärna med text på OH eller tavla) och över vilka punkter som ska tas upp i granskningen. Att bläddra sig fram sida för sida i uppsatsen och påpeka smått som stort under bläddrandet är ganska vanligt men inte särskilt roligt eller pedagogiskt...
Opponenten anger tonen på seminariet! Det blir trevligare om opponenten vinnlägger sig om att ge såväl positiv som negativ kritik. Negativ kritik bör ges i konstruktiv ton och anda. Ställ frågor till respondenten i stället för att påpeka felaktigheter direkt! På så sätt kan ett trevligt diskussionsklimat skapas i stället för en attack-försvars-situation. Men tänk på att ställa följdfrågor om respondenten viker undan, missförstår eller inte svarar på en viktig fråga.
Lycka till!
(Gäller ej forskarutbildningen)
Nedanstående delar bör återfinnas i en uppsats. Konsultera Backman: "Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter" för en utförligare beskrivning. Speciellt hänvisas till kapitlen om referenser, tabeller och figurer. Det går också utmärkt att hämta råd från "Publication manual of the American Psychological Association" (4th ed.), populärt kallad APAN.
FÖRSÄTTSBLAD
Institutionen för psykologi
Uppsala universitet
Psykologexamensuppsats, 20 p
Termin
Titel
Författare
Handledare
Bitr. handledare (ev.)
Examinator
SAMMANFATTNING
150-200 ord
INNEHÅLLSFÖRTECKNING (ev.)
INLEDNING/BAKGRUND/INTRODUKTION
teori
tidigare empiri
egen problematisering så att.....
SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR/HYPOTESER
framstår som en logisk följd av inledningen!
METOD
Försökspersoner
urval
demografisk beskrivning
Metoder
instrument
skalor
Procedur/Tillvägagångssätt
Statistiska analyser (ev.)
RESULTAT
inledande text
tabeller, figurer
kommentarer
DISKUSSION
kort sammanfattning av resultaten
sätt egna resultat i relation till tidigare teori och empiri
metodkritik/hot mot intern validitet
extern validitet
hur gå vidare
avslutning om betydelsen av studien
REFERENSLISTA
alla verk som refereras till i texten ska vara med men inget annat
skriv referenserna korrekt enligt APA:s anvisningar
EV. BILAGOR
t.ex. icke tidigare publicerade frågeformulär
UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för psykologi
2008-12-01
Institutionen kan bevilja bidrag till studenter för kostnader som uppstår för studenten i samband med datainsamlingen vid uppsatsarbete på någon av uppsatskurserna på grundutbildningen.
En förutsättning för att erhålla bidrag är att någon annan finansieringskälla inte finns, t ex forskningsanslag. Handledaren gör denna bedömning. Bidrag utgår endast till den studerande, d v s för kostnader som drabbar honom/henne. Vidare gäller att bidrag endast kan erhållas för kostnader för datainsamling, t ex enkätframställning, försökspersonsersättning och resor för datainsamling. För andra kostnader, som t ex för litteratur, litteratursökning och kopiering av uppsats, utgår ej bidrag. Studierektor avgör vad som skall anses vara datainsamlingskostnader i händelse av oklarheter, likaså beslutar studierektor om bidrag.
Ansökan inlämnas till studierektor på särskild blankett, som finns hos studierektor och på expeditionen, i så god tid att beslut om eventuellt bidrag kan erhållas före kostnadens realisering. I ansökan skall klart framgå kostnadsslaget och en beräkning och specificering skall göras av den sökande. Ansökan skall kontrolleras och undertecknas av handledaren, som därmed intygar att gjorda beskrivningar och beräkningar är riktiga och att studenten inte erhåller bidrag från annat håll för upptagna kostnader. Kvitton på utlägg skall attesteras av handledaren. Om handledaren inte är anställd vid institutionen tar examinator över dessa uppgifter.
Ansökan kan innehålla kostnader som studenten själv betalar (utlägg), t ex för apparatur, film, biocheckar och liknande, men också kostnader som studenten inte gör utlägg för, utan som drabbar institutionen i och med ett bidrag, t ex utskicks- och svarsbrev och kopiering. För att specificera kostnaden för kuvert och kopior används f n följande belopp.
Försökspersonsarvoden överstigande 99 kr medför löneskatt som skall inräknas i kostnaden, uppgift om gällande procent erhålls hos ekonomiadministratör. Kvittenslista för alla typer av fp-arvoden skall företes mot utbetalning av ersättning. Kvittenslista kan hämtas hos studierektor eller på expeditionen.
Beviljade bidrag utbetalas mot kvitto på utlägg som studenten själv gjort. Vad gäller bidrag i form av utskickskuvert, svarskuvert och kopiering gäller följande. Vid utskick används institutionens förtryckta kuvert. Svarskuvert erhålls på institutionen, eventuellt efter beställning några veckor i förväg. I båda fallen gäller att breven skall gå som B-post. Vad gäller kopiering och kuvert delges vaktmästaren beslut om bidrag i form av det antal kopior respektive kuvert som får tas av den sökande, inom ramen för beviljat bidragsbelopp. Antal tagna kopior dokumenteras av vaktmästaren. Om fler kopior/kuvert behövs än som täcks av bidraget ersätter studenten vaktmästaren för de överskjutande.
I samband med beslutet avräknas en självkostnad per student på 500 kr/uppsats. Högsta bidragsbelopp, efter avräkning av självkostnad, är 2.000 kr per uppsats.
