Utvecklingen av gester och språk hos små barn

Eva Berglund

På denna sida vill vi rapportera några preliminära resultat från den pågående studien

Lite är känt om utvecklingen och relationerna mellan gester och språk i barns kommunikativa utveckling. Ett problem i sammanhanget är att utvecklingen av både gester och ord är till stor del kulturellt knutna. Detta gör att kunskapen är mycket liten om hur utvecklingen ser ut för barn som lever i mindre kulturer som den svenska. Denna studie har till syfte att beskriva ord (markerade med understrykning) samt form (markerat med kursiv stil) och funktion (markerat med fet stil) hos tidiga gester hos ett stickprov som är representativt för barn som bor i Sverige. Det är också vår förhoppning att vi ska kunna statistiskt modellera hur utvecklingen ser ut och det eventuella inflytandet av några olika bakgrundsfaktorer.

Uppläggning av studien

Till studien drogs slumpmässigt 250 barn från befolkningsregistret. Barnen skulle följas under ett halvt år, varannan månad. Barnen är födda vid 5 olika datum och de yngsta barnen var 7 månader vid studiens början medan de äldsta barnen kommer att vara 29-30 månader vid studiens slut. Eftersom datainsamlingen inte är avslutad ännu kommer vi tillsvidare bara att rapportera några preliminära resultat från den yngsta gruppen - barn i åldrarna 7-11 månader.

Föräldrarna skulle fylla i enkäter med bakgrundsuppgifter om barnen, med uppgifter om gester, lekar, förståelse av ord, produktion av ord, samt för de äldre barnen, med uppgifter om hur barnen använde språk och den tidigaste grammatiken. Trots det stora antalet uppgifter som föräldrarna skulle svara på har deltagandet i studien varit mycket gott - hitintills 78%. 

Några resultat

Gester och tidiga ord tycks användas på olika sätt av barnet. Rent allmänt så använder barnet i åldrarna 7-11 månader fler olika gester än vad de använder ord. I gruppen 11 månader var antalet ord som barn använde i genomsnitt 2. En stor del av barnen hade då ännu inte sagt sitt första ord alls.

Om man tittar på de tidigaste orden är den vanligaste kategorin av ord "Personer" där orden mamma och pappa är de vanligaste, därefter följer kategorin "Lekar och rutiner" med ord som tack, hej, tittut och nej. Några substantiv börjar också förekomma. Det händer också att barnet kan olika djurläten och ljud, speciellt vov vov,mjau,  mu och brrr.

En skillnad mellan ord och tidiga gester är att gesterna sällan tycks avse personer, substantiv eller djur - och om gesterna eventuellt handlar om substantiv tycks de mer handla om funktioner hos objekt och då är det oklart om det är handlingar med föremålet eller föremålet i sig som avses.

Många gester tycks utvecklas ur mer otydliga reflexartade handlingar.

• Omkring 20% av de 7 månader gamla barnen använder smackningar eller mmmm ljud för att uttrycka att de är hungriga eller att något är gott. Vid 11 månaders ålder säger omkring 60% av barnen mmmm för att uttrycka att något är gott medan smackningar används av 40%. Mmmm ljudet har alltså börjat få företräde för att signalera att något är gott och det tycks användas på ett mer medvetet sätt hos barnen. 
• Man kan se samma hur många barn redan vid 7 månader visar att de inte vill ha mat genom att vända bort huvudet (38%) eller knipa ihop läpparna (32%). Vid 11 månader använder 82% gesten att vända bort huvudet medan den mindre komplexa och tydliga gesten att knipa ihop läpparna används av 52% av barnen. Dessutom skjuter många av barnen bort tallriken (30%) - något som inte förekom alls vid 7 månader. 
• Ett tredje beteende som illustrerar samma sak är hur barn uttrycker att de vill ha någonting. Vid 7 månader är det vanligaste sättet att barnet viftar med armarna (18%) medan 5% av barnen sträcker fram handen med handflatan upp. Vid 11 månaders ålder använder 33% av barnen gesten att vifta med armarna medan 39% sträcker fram handen med handflatan upp.

Slutsatsen är att det är svårt att dra en strikt skiljelinje mellan reflexmässiga handlingar och kommunikativa gester. Förmodligen har föräldrarnas sätt att svara på barnets reflexmässiga beteenden en mycket stor betydelse för att dessa ska utvecklas mot att bli medvetna gester. Det tycks som om det faktum att föräldrar behandlar barnets reflexer som viljeyttringar hjälper barnet att lära sig att uttrycka sin vilja medvetet.

Vad används då gester till?

Den mest vanliga tidiga gesten är att barnet sträcker upp händerna för att bli upplyft - 65% gör det vid 7 månader och nästan alla vid 11 månader. Därnäst vanligast är gester för att visa och att ge föremål. Samma gest, exempelvis pekgesten kan fylla olika funktioner, som att visa, att vilja ha eller att ge något. Viktiga funktioner som barn ofta uttrycker med gester är att visa, uttryck för vad dom vill ha, respektive inte vill ha, att något är gott, att dom är arga, att flörta, att något är bra, eller att uttrycka sympati genom att klappa någon. Vid 11 månader händer det att barn har börjat använda konventionella gester, som gester till barnvisor (vanliga är "Imse vimse spindel" eller "I ett hus i skogens bryn"). En stor del av de tidigaste gesterna handlar alltså om att samspela med sin omgivning, samt att uttrycka känslor och värderingar.

Tillkännagivande

Denna studie är en delstudie från: EUROCORES PROGRAMME - THE ORIGIN OF MAN, LANGUAGE AND LANGUAGES (OMLL)
"Cross-cultural, cross-linguistic and atypical aspects on Words, Gestures and Signs in the acquisition and development of language " som finansieras av Vetenskapsrådet.