HANDLEDARKATALOG LÄSÅRET 2010/2011

Nazar Akrami

Min forskning faller inom området personlighets- och socialpsykologi. Den bredare linjen här behandlar fördomsfullhet och fokuserar framför allt på frågan om hur detta fenomen kan förklaras med hjälp av personlighet, socialpsykologiska och/eller kognitiva angreppssätt. I studierna, som tillämpar såväl experimentella som icke-experimentella metoder, står följande fråga i centrum ”Varför är vissa människor mer fördomsfulla än andra?” Frågan om det är personen eller situationen (läs arv eller miljö) som avgör fördomsfullhet/sociala attityder berörs ständigt.

En annan linje i min forskning behandlar personlighet och dess förmåga att predicera olika fenomen. Fokus ligger på att hitta metoder för att förbättra den prediktiva förmågan i olika personlighetsinstrument. Här behandlas t ex tiden det tar för en person att besvara olika personlighetsfrågor samt svarsstil/svarsmönster för att se om det kan bidra till att förbättra den prediktiva förmågan i olika personlighetsinstrument.

En ytterligare linje behandlar huruvida olika typer av information (t ex tid) som kan samlas i samband med olika svar på frågor om personlighet och sociala attityder kan innehålla information om stabiliteten i individens svar på dessa frågor.

Jag erbjuder handledning inom mina specialområden men är öppen att diskutera om du är intresserad av annat inom ämnesområdet personlighet och socialpsykologi.

Kom gärna in och diskutera - Du är välkommen - mer än du tror!

Telefon: 018-471 21 47
Rum: 14:316
E-post: Nazar.Akrami@psyk.uu.se
Hemsida: www.psyk.uu.se/research/researchgroups/socpsyk

Gunilla Bohlin

Mina forskningsintressen rör i första hand utvecklingspsykologi med inriktning mot socioemotionella funktioner. Viktiga teoretiska utgångspunkter återfinns i attachmentteori, temperamentsteori och teorier om neurokognitiva funktioner. De forskningsprojekt som f.n. är mest aktuella rör utvecklingspsykologiska aspekter på hyperaktivitet och uppmärksamhet och syftar till att kombinera ett utvecklingspsykologiskt och neuropsykologiskt synsätt. Projekten omfattar både longitudinella studier och tvärsnittsstudier och drivs ofta i samarbete med andra forskargrupper, både psykologer och medicinare.

Telefon: 018-471 21 18
Rum: 12:304, vanligen 9.15-10
E-post: Gunilla.Bohlin@psyk.uu.se
Hemsida: http://www2.psyk.uu.se/hemsidor/devpsy/

JoAnne Dahl

I am mainly interested in and have experience in Clinical research. I am fascinated by the mechanisms by which people can work with their own problems either psychological or medical rather than having it done for them. Most of my work has been done within the cognitive behavioral therapy framework in applications for persons suffering from chronic illness like chronic pain, epilepsy, obesity, asthma, stomach and intenstinal problems and diabetes. In recent years I have been working with the more integrative approach of Acceptance and committement therapy in clinical applications treating chronic illness. If you are interested in working within clinical research with relatively short term interventions that fit into medical or other settings, get in touch with me.

Telefon: 018-471 21 16
Rum: 14:359
E-post: JoAnne.Dahl@psyk.uu.se

Ulf Dimberg

Emotionspsykologi

Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att studera ansiktsmusklernas roll vid emotionell aktivering. Projektet vill belysa, om, och hur, våra ansiktsmuskler är relaterade till emotionella reaktioner. Förankrat i ett evolutionsbiologiskt perspektiv antas emotioner kontrolleras av genetiskt givna "affect programs" och en central teoretisk referensram är att det finns fundamentala emotionella tillstånd vars uttryck i ansiktet är biologiskt förprogrammerade.

Projektet knyter an till klassiska spörsmål i emotionspsykologi där frågan gäller huruvida emotionell aktivitet är associerad med specifika kroppsliga reaktioner och om vissa komponenter i det emotionella responsesystemet är mer fundamentala än de övriga. Ansiktsuttryck anses ha två funktioner, dels en central roll som signalsystem vid emotionell kommunikation och dels en kausal roll som sensoriskt feedback system vid den egna upplevelsen av emotion. Med detta som bakgrund knyter projektet an till "facial feedback-hypothesis" och ett mål i projektet är att undersöka om ansiktsuttryck kan föregå autonoma reaktioner liksom den egna upplevelsen av emotionen.

Med hjälp av elektromyografisk (EMG) teknik har min tidigare forskning bl.a. visat att emotionsrelevanta ansiktsmuskelreaktioner kan vara uppseendeväckande snabba och detekterbara redan efter några tiondelar av en sekunds exponering. Detta kan indikera att emotionella reaktioner är automatiska och kan utlösas utan medveten kognitiv kontroll. Detta har jag funnit i senare års forskning som visat att försökspersoner spontant reagerar med olika reaktionsmönster på olika emotionella stimuli, även då de enbart subliminalt exponeras för dessa. Centralt i projektet är därför att, förutom ansikts-EMG-reaktioner, registrera olika autonom aktivitet, hjärnaktivitet och upplevelsen av emotion.

Andra frågor som berörs är om kliniskt relevanta grupper, som t.ex. fobiker, reagerar med snabba reaktioner då de exponeras för rädslorelevanta objekt; om personer med Asperger syndrom reagerar annorlunda på emotionella stimuli; om stressrelaterade problem som t.ex. hjärtproblem är relaterat till hur man reagerar på sociala och emotionella stimuli. Vidare studeras Vänster/Höger asymmetri, könsskillnader i emotionell ansiktsreaktivitet och om emotionell expressivitet är relaterad till empatisk förmåga.

Telefon: 018-471 21 40
Rum: 13:317
E-post: Ulf.Dimberg@psyk.uu.se

Tomas Furmark

Mitt huvudsakliga forskningsområde är rädsla och ångest, framförallt vad som händer i hjärnan när vi upplever dessa negativa känslor och hur hjärnans aktivitet förändras av behandling. Under senare år har jag främst studerat personer med social fobi. Jag och övriga i forskningsgruppen har i en serie studier undersökt hur neuronal aktivitet i hjärnan påverkas av social ångest både före och efter psykologisk respektive farmakologisk behandling. I dessa studier har vi använt oss av positronemissionstomografi (PET) som är en funktionell hjärnavbildningsteknik. Vi försöker också ta reda på hur karakteristiska hjärnfunktioner vid social fobi relaterar till andra biologiska mått, t.ex. utsöndring av stresshormoner samt till gener som styr olika funktioner hos hjärnans signalämnen. Jag medverkar också i behandlingsstudier av social fobi. I samarbete med bl.a. Gerhard Andersson och Per Carlbring har vi i en serie studier undersökt om social fobi kan behandlas med kognitiv-beteendeterapi som administreras via Internet.

Telefon: 018-471 21 53
Rum: 12:324
E-post: Tomas.Furmark@psyk.uu.se

Ata Ghaderi

Min forskning är i huvudsak inom fältet klinisk psykologi med fokus på prevention och behandling av psykiatriska/psykologiska störningar/problem. Jag är också mycket intresserad av hälsopsykologi och grundläggande psykologiska mekanismer, modeller och teorier kring språk och kognition i relation till hälsa/ohälsa och vitalitet.

De projekt som för närvarande är aktuella rör behandling av kronisk, svår ätstörning, implicita attityder vid ätstörningar och deras betydelse för insjuknande och vidmakthållande av ätstörningar, implicita attityder mot negativa affekter i allmänhet, verkningsmekanismer vid medveten närvaro (mindfulness), longitudinell uppföljning av patienter med fetma som får olika former av kirurgisk behandling, prediktorer för utfall vid behandling av fetma, screening av stört ätbeteende, sömnapné och uppmärksamhetssvårigheter vid fetma, prevention av barnfetma, intensivbehandling av OCD hos barn och ungdomar samt unga vuxna, behandling av utagerande beteende utifrån programmet Komet via Internet (iKomet), samt behandling av störd kroppsuppfattning, Body Dismorphic Disorder och missnöje med kroppen. Det nyaste projektet för tillfället handlar om att studera effekten av förebyggande föräldraprogrammet Family check-up jämfört med iKomet i en RCT där interventionernas effekter, samt variabler som medierar och/eller modererar effekterna undersöks samtidigt som flera skattningsskalor utvecklas och normeras.

Telefon: 018-471 79 86
Rum: 14:351
E-post: Ata.Ghaderi@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.anst.uu.se/ataghade/index.html

Terry Hartig

I study the ways in which places like the home, a garden, or a forest can help some people to maintain their physical and emotional health. In particular, I try to understand how, when and with whom such environments can promote stress recovery and other forms of psychological restoration. To date, my work in this area has included, for example, field and laboratory experiments involving comparisons of select natural and urban environments with respect to emotional, attentional, and physiological effects [see, for example, Hartig, T., Evans, G.W., Jamner, L.D., Davis, D.S., & Gärling, T. (2003). Tracking restoration in natural and urban field settings. Journal of Environmental Psychology, 23, 109-123].

If this sounds interesting to you, then feel free to contact me. I'll be happy to discuss possibilities with you.

Telefon: 026-420 65 32
Institutet för Bostads- och urbanforskning (Gävle), Uppsala Universitet
E-post: Terry.Hartig@ibf.uu.se

Timo Hursti

Beteendemedicin/hälsopsykologi/klinisk psykologi är huvudrubriker som innefattar det mesta av mina forskningsintressen. Kopplingen till den gastrointestinala vägen är kännetecknande för många av de fenomen jag har intresserat mig för. Illamåendebesvär i kliniska (f.f.a. inom cancervården) och icke-kliniska sammanhang är ett exempel på dessa. Aspekter som studeras där innefattar bl.a. förekomst, medierande mekanismer, individuella skillnader och den subjektiva upplevelsen. Även andra psykosociala aspekter av cancer och dess behandling är intressanta.

Från illamående är inte steget långt till studier av inlärda födoämnesaversioner och mekanismer bakom dessa. Undvikande av viss föda kan också vara relaterad till etiska eller hälsoaspekter, vilket kan komma till uttryck i samband med vegetarianism och allergier. Huruvida mekanismer bakom undvikandet skiljer sig mellan olika grupper är av intresse. Relevansen av emotionen äckel/avsky i sammanhanget studeras också.

Jag är intresserad av att diskutera olika typer av uppsatsprojekt, inte bara inom de specifika områden som nämnts ovan. Även behandlingsstudier är intressanta. Min kliniska inriktning är kognitiv beteendeterapi där jag också har psykoterapeutkompetens.

Telefon: 018-471 78 42
Rum: 14:348
E-post: Timo.Hursti@psyk.uu.se

Patrik Juslin

Jag erbjuder handledning inom musikpsykologi, som definieras som studiet av upplevelser och beteenden i samband med musik. Jag är särskilt intresserad av hur musik uttrycker och väcker känslor. Fokus ligger på grundforskning, men jag är inte främmande för tillämpad forskning. Musikgruppen använder ett brett omfång av metoder, bl a experiment, enkäter, videoobservation, fysiologisk mätning, datorsimuleringar och elektroniska dagböcker. För närvarande arbetar vi med ett nytt projekt, som med experimentella metoder studerar olika mekanismer genom vilka musik kan väcka känslor. Våra upplevelser av musik berättar en historia om vilka vi är som människor - både som individer och som art. På ett individuellt plan speglar upplevelserna våra minnen, preferenser och personlighetsegenskaper. På ett biologiskt plan är upplevelserna ett uttryck för människans förmåga att utnyttja potentiellt viktig information i ljud. Att förstå hur vi tolkar ljud, för att med känslor vägleda framtida beteende, är en central uppgift för den allmänna psykologin.

Skicka gärna ett meddelande och boka tid för ett möte.

Telefon: 018-471 7274
Rum: 14:347
E-post: Patrik.Juslin@psyk.uu.se
Hemsida: http://www2.psyk.uu.se/hemsidor/musicpsy/

Ann-Margret Rydell

Mitt forskningsområde faller inom området utvecklingspsykologi, där jag studerar olika aspekter av barns anpassning och utveckling i mellanbarndomen. De företeelser inom detta breda område som jag i första hand studerar rör social skicklighet i samspelet med andra barn och med vuxna, problembeteenden, kamratrelationer samt självbild. Intressanta frågor rör påverkansfaktorer hos barnet och i familjen på den sociala och emotionella utvecklingen.

Telefon: 018-471 21 20
Rum:12:307
E-post: Annmargret.Rydell@psyk.uu.se

Berit Scott

Jag handleder företrädelsevis uppsatser inom klinisk psykologi-hälsopsykologi
och beteendemedicin.

Telefon: 018- 471 21 15
Rum:13:313
E-post: Berit.Scott@psyk.uu.se

Hedvig Söderlund

Jag forskar om det mänskliga minnet, och framför allt autobiografiskt och episodiskt minne, alltså minnet för personligt upplevda händelser. Jag håller för närvarande på och startar upp ett projekt om eventuella skillnader i episodiskt och spatialt minne mellan kvinnor och män, men håller också på med depression och autobiografiskt minne. Jag är även intresserad av andra aspekter av minne, så som musikminne, omedvetna (implicita) minnen, och alkohols påverkan på minne.

Telefon: 018-471 2137
Rum:12:327
E-post: Hedvig.Soderlund@psyk.uu.se

Anders Winman

Mina intresseområden ligger inom kognitiv grundforskning och kretsar runt bedömningar under osäkerhet, minne, kategorisering, inlärning, beslutsfattande etc. Jag är f.n. främst involverad i ett forskningsprojekt som studerar hur människan intuitivt gör bedömningar av olika statistiska egenskaper i omgivningen i anknytning till rationalitet, beslutsfattande, bedömningar under osäkerhet samt kategorisering. Utgångspunkten är att mänskligt beteende ytterst kan beskrivas som rationellt givet begränsningar i den kognitiva apparaten och ofullständig och felaktig information från omgivningen. Forskningen bedrivs empiriskt-experimentellt och syftar till teoriutveckling genom användande av kognitiv modellering.

Telefon: 018-471 21 62
Mobil: 070-651 99 25
Rum:12:325
E-post:Anders.Winman@psyk.uu.se

Anders af Wåhlberg

Min huvudsakliga forskning har legat inom transportområdet, fr a förarbeteende och olyckor, men även enkätmetodik och utvärderingar (för utförligare beskrivningar, se www.psyk.uu.se/hemsidor/busdriver). Jag har utvecklat en teori och mätmetod för att kvantifiera förares körstil och predicera deras olyckor, utvärderat utbildning i EcoDriving och testat validiteten hos olika enkätinstrument.
I princip kan jag handleda på alla slags ämnen inom trafikpsykologi, men är speciellt inriktad på objektiva mätmetoder, olyckor och företagsdata. I övrigt kan jag handleda på sådant som gäller mätningar i folks vardag (fältstudier), exempelvis observationer och fysiologiska studier, metodiktester, meta-analys och utvärderingar av utbildning och andra beteendeförändrande insatser. Jag har också konstruerat en del lämpliga uppsatsämnen, som alla ligger i forskningsfronten, för den som inte är inriktad på att testa någon egen idé.

Telefon: 018-471 25 90
Mobil: 070-425 0697
Rum:12:326
E-post: Anders.af_Wahlberg@psyk.uu.se
Hemsida: http://www.psyk.uu.se/research/researchgroups/transport

Cecilia Wåhlstedt

Mitt forskningsområde är inom utvecklingspsykologi. Jag bedriver ett longitudinellt projekt där jag studerar barn med ADHD symtom. Heterogenitet hos barn med ADHD symtom är ett välkänt fenomen. Denna heterogenitet är framförallt förekommande inom tre olika områden: (1) hur de två olika ADHD symtom domänerna uttrycks (hyperaktivitet/impulsivitet och ouppmärksamhet); neuropsykologiska brister t ex exekutiva funktioner, motivation och vakenhetsgrad och (3) komorbiditet d v s samtidiga beteendeproblem såsom t ex trots, depression/ängslan, och försämrade skolprestationer. Trots att mycket forskning kring ADHD hos barn har genomförts under de senaste två decennierna är vår kunskapsnivå kring hur denna heterogenitet ser ut begränsad på grund av att få studier har genomförts med detta syfte. Projektet bygger vidare på min tidigare forskning inom området och syfte med projektet är att studera hur neuropsykologiska brister hos barn med ADHD symtom förändras under utvecklingen. Jag kommer vidare att studera barn med ADHD symtom som inte uppvisar neuropsykologiska brister för att ha möjlighet att upptäcka vilka möjliga faktorer som ligger bakom ADHD symtom hos dessa barn. Två befintliga icke-kliniska sampel ingår i studien där barn med höga nivåer av ADHD symtom har överselekterats. Ökad kunskap inom detta område kan hjälpa oss att identifiera mer homogena grupper av barn med ADHD symtom, vilket i sin tur kan förbättra tidig identifiering och behandling av barn med denna problematik.

Telefon: 018-471 21 46
Rum: 13:319
E-Post: cecilia.wahlstedt@psyk.uu.se