Gruppens forskning fokuserar på beslutsfattaren. Beslutsfattaren, i vår kontext, är en person som ställs i en situation där han/hon antingen behöver göra en bedömning eller ta ett beslut. Det kan till exempel vara en läkare som skall ställa en diagnos (bedömning) eller en kund som skall köpa en ny bil (beslut).

Vad är det som krävs för att beslutsfattaren skall kunna göra en bedömning eller ta ett beslut? Beslutsfattaren befinner sig i en miljö (översta boxen i figuren till höger). Genom att befinna sig i denna miljö kommer beslutsfattaren att skapa sig mentala representationer av (lära sig om) objekt (t.ex., influensapatienter eller bilar) och variabler (t.ex., prevalensen av influensa eller variation i bilpriser) i miljön. I en beslutssituation måste beslutsfattaren först hämta fram information som finns inbakad i den mentala representationen och sedan med hjälp av nedärvda eller inlärda mentala processer integrerar denna information med ny situationsspecifik information. Därefter kan en bedömning göras alternativt ett beslut tas.

Vår forskning fokuserar på flera delar av den process som beskrivs i figuren till höger. Här följer en kort beskrivning av några av de områden som studeras.

Goda beslut trotts förenklade representationer och enkla mentala processer.

Människan lever i, och har alltid levt i, en komplex värld. Information i en mängd olika format strömmar konstant emot oss. I detta informationskaos ställs vi inför situationer där vi ofta under stor tidspress måste ta mer eller mindre livsavgörande beslut. Konstigt nog gör vi detta med bravur. Hur kan det gå till? Man antar att människan utvecklat strategier för hur inkommande information skall filtreras och bearbetas till ett lättlagrat format. Vidare antar man att människan utvecklat mentala processer som på ett effektivt sätt kan använda den filtrerade och bearbetade informationen till att fatta snabba och (relativt) korrekta beslut. Man tänker sig att dessa processer utvecklats för att möjliggöra så goda bedömningar och beslut som möjligt med så liten kognitiv ansträngning som möjligt.
 

Hur människor lagrar och använder information är av central betydelse i flertalet av våra projekt. I det typiska experiment får försöksdeltagarna först lära sig om hur en rad faktorer relaterar till en målvariabel, till exempel hur vissa symptom hör ihop med vissa sjukdomar. Därefter får försöksdeltagarna att göra bedömningar baserade på denna kunskap, till exempel diagnostisera en rad nya patienter. Den huvudsakliga analysmetoden är så kallad kognitiv modellering. Denna analysmetod går ut på att man först bygger matematiskt formulerade modeller som definierar dels hur den kognitiva representationen ser ut och dels hur de mentala processerna ser ut. Därefter ”matar” man dessa modeller med samma information som försöksdeltagarna tidigare fått varefter man låter modellerna generera bedömningar (t.ex., diagnostisera patienter). Till slut studerar man vilken modell som är bäst på att efterlikna försöksdeltagarnas bedömningar. Den modell som är bäst på att återskapa försöksdeltagarnas bedömningar antas vara den som bäst beskriver människors mentala reppresentationer och processer.

Beslutsfattaren som en naiv intuitiv statistiker.

Anta att du är en forskare och vill veta hur en viss population förhåller sig på en viss variabel (t.ex., längden hos män i Uppsala). Du drar ett stickprov ur populationen och mäter variabeln hos personerna i stickprovet (t.ex., du mäter längden hos 1000 slumpvis utvalda män från Uppsala). Utifrån data från ditt stickprov drar du sedan slutsatser om medelvärde, spridning, fördelningsform, etc. för variabeln i populationen. På samma sätt som forskaren baserar sina slutsatser på information i ett stickprov så måste beslutsfattaren dra slutsatser om sin miljö utifrån tidigare erfarenheter med miljön (man kan se det som att en beslutsfattares tidigare erfarenheter av en miljö har gett honom/henne ett stickprova av information om miljön). Skillnaden mellan forskaren och beslutsfattaren är att medan forskaren har en uppsjö av statistisk litteratur och datorprogram för statistisk analys till sitt förfogande när han/hon skall dra sina slutsatser så måste beslutsfattaren förlita sig på sina mentala processer. Hur ser dessa processer ut?
 

I ett av våra projekt studerar vi de processer som människor använder sig av för att utifrån tidigare erfarenheter dra slutsatser om variabler i den miljö de befinner sig i. Exempel på specifika frågor är; Vilka kvalitativa likheter och skillnader finns mellan de regler som definieras inom statistiken och de ”mentala regler” som finns till beslutsfattarens förfogande? I vilka situationer leder beslutsfattarens ”mentala regler” till dåliga bedömningar? Vilka individuella faktorer, så som intelligens eller matematisk förmåga, påverkar vilka mentala regler som finns till en beslutsfattares förfogande?

Hur påverkas beslutsfattaren av bristfällig feedback?

Anta att du är en läkare som skall diagnostisera en patient. Din bedömning är att patienten har influensa och därför ordinerar du Alvedon och vila. Du ber patienten återkomma om en vecka om han/hon inte blivit bättre. Patienten återkommer inte. Nu är den stora frågan: var din diagnos korrekt? Problemet är att du inte kan veta, det finns en lång rad potentiella orsaker till varför patienten inte återkom. Det kan till exempel vara så att diagnosen var korrekt, att diagnosen var felaktig men att patienten ändå tillfrisknade eller att diagnosen var felaktig men att patienten valde att uppsöka en ny (bättre) läkare. Att vi ofta inte får feedback och att feedback som ges ofta är tvetydig innebär ett stort problem för oss som beslutsfattare.

I ett av forskargruppens projekt studerar vi hur människor uppdaterar sina mentala representationer i situationer då feedback är bristfällig. Centralt i denna forskning är en teori om att när feedback uteblir så antar människor att deras beslut/bedömning varit korrekta och uppdaterar sina mentala representationer därefter. Vidare studeras i detta projekt hur detta antagande påverkar senare beslut och bedömningar.