Sammanfattning av resultaten från projektet: Sparsam körning - longitudinella effekter av utbildning och information via displayenhet
Projektnummer AL90AB 2001:7758 (Vägverket). Delfinansierat av Gamla Uppsalabuss.
Slutrapporten finns länkad längst ned på sidan.

Bakgrund

Under sent 1990-tal började olika utbildningar i sparsam körning marknadsföras i Sverige. Det utlovades starkt reducerad bränsleförbrukning om man genomgick sådan träning. Forskningsläget var dock mycket svagt. År 2000 beslöt bussföretaget Gamla Uppsalabuss (GUB) att de skulle utbilda större delen av sina förare (ca 350 aktiva). I samarbete med undertecknad och Vägverket skapades då ett projekt för att utvärdera vad som egentligen blir resultatet av denna typ av utbildning, speciellt i ett längre tidsperspektiv. 

Projektupplägg

Projektet sträckte sig från 2001 till 2004, med fem huvudsakliga faser, vilka återspeglas av titlarna på sektionerna nedan. Tanken var att studera hur förarnas körstil påverkades av utbildningen, och hur detta i sin tur influerade passagerarnas upplevda åkkomfort, samt bränsleförbrukning och olycksfrekvens inom bolaget. Som ett allmänt mått på körstil användes medelvärdet av accelerationer och decelerationer, eftersom dessa beteenden är centrala inom utbildning i sparsam körning. 

Metodik och resultat

Litteraturöversikt och metodgenomgång: Det första som gjordes inom projektet var att gå igenom alla tillgänglig litteratur om sparsam körning. Härvid kunde det konstateras att forskningsläget var minst sagt uselt. Ytterst få studier hade gjorts, och alla dessa var av ganska eller mycket låg kvalité. Det enda som gick att utläsa var att det under utbildning (dvs kortsiktigt) gick att förändra förares körstil ganska kraftfullt, dvs utbildning i sparsam körning har potential att spara bränsle. Hur stor effekten var när utbildade förare var tillbaka i sin vanliga körmiljö var dock i princip okänt. Det bör återigen sägas att de "finska studier" som ofta nämndes vid denna tid (2001) inte gick att lokalisera, trots kontakter med EcoDrivingföreträdare i Finland, Motiva och finska trafikforskare. Ingen kände till några sådana studier.
Litteraturgenomgången resulterade i ett seminariebidrag till VTI's Transportforum 2002. Trots detta, och ett seminarium för Vägverkets regionansvariga för sparsam körning i metodproblem med utvärderingar av bränsleförbrukning så har kvalitén på senare gjorda arbeten inte stigit.

af Wåhlberg, A. E. (2002). Att mäta effekter av utbildning i sparsam körning. Transportforum 2002.

Utbildningsresultat

För att validera mätmetoden av körstil (acceleration/deceleration) så mättes dessa beteenden under utbildningen vid GUB på en mindre grupp förare. Resultaten visade att acceleration och deceleration förändrades som förväntat och var associerade med bränsleförbrukning. I försöksgruppen låg bränslereduktionen på ca 15 procent, vilket visar på en god potential för bussförare att spara bränsle, speciellt som deras initiala körning inte var lika decelerationskraftig som den de brukade använda under sin normala körning.

af Wåhlberg, A. E. (2002). Fuel efficient driving training - state of the art and quantification of effects. Proceedings of Soric-02, E141. Ladda ner pdf-fil. Copyright för denna artikel tillhör Center for Transport and Road Studies, University of Bahrain, Kingdom of Bahrain.
Se även af Wåhlberg, A. E., & Melin, L. (in press). Driver celeration behavior in training and regular driving. In L. Dorn (Ed.) Driver Behaviour and Training, Volume III, pp. . Aldershot: Ashgate. Third International Conference on Driver Behaviour and Training. Dublin 12-13 November, 2007.

Passagerarkomfort

En enkät för passagerarkomfort konstruerades, där fyra olika variabler (ryckig, farlig, bullrig, okomfortabel) användes för att mäta komfortupplevelse under resor i allmänhet och under den resa som företogs när enkäten fylldes i (se enkät). För de senare fanns också för en del respondenter mätdata för acceleration/deceleration. Data samlades in före och efter utbildning av förare genom att dela ut enkäten till resenärer på olika busslinjer. Svaren visade en viss försämring av den upplevda komforten efter utbildning. Detta resultat kan dock inte tolkas direkt, eftersom acceleration/decelerationsdata visade att förarna inte hade tillämpat det de lärt sig under utbildningen fullt ut. En prediktion baserad på sambanden mellan enkätsvaren och acceleration/decelerationsbeteenden hos förarna ger dock vid handen att en körstil såsom den som uppnåddes under utbildningen skulle medföra en 10-procentig försämring av den upplevda komforten. Om denna effekt skulle kvarstå, eller om passagerarna skulle vänja sig vid en sådan körstil går ej att predicera.

af Wåhlberg, A. E. (2006). Short-term effects of training in economical driving; passenger comfort and driver acceleration behavior. International Journal of Industrial Ergonomics, 36, 151-163.

Effekter av utbildning i Heavy EcoDriving

Bränsleförbrukning gick att studera över flera års tid via tankningsdata från GUB. Analyserna gjordes på flera olika nivåer, men de mer sofistikerade visade på en reduktion i förbrukning någonstans mellan 0 och 3,9 procent. Acceleration/decelerationsdata bekräftade detta genom att peka på förändringar i beteende över tid (både hos utbildade och icke utbildade) som borde ha gett en minskning av omkring 1,4 procent för de utbildade, och en tredjedel av detta för de icke utbildade. Den sammanslagna bevisningen pekar därför på en reduktion av bränsleförbrukningen med 1-2 procent över 12 månader efter utbildning.
Ingen säkerhetseffekt kunde uppmätas, men detta är föga förvånande, givet den stora oförklarade variation som finns i olycksdata (se Current projects).

af Wåhlberg, A. E. (in press). Long term effects of training in economical driving; fuel consumption, accidents, driver celeration behavior and technical feedback. International Journal of Industrial Ergonomics,

Effekter av Econen

Efter att utvärderingen av utbildningen var färdig monterades feedbackutrustningen Econen i 28 bussar, däribland de fem mätbussarna för celerationsbeteende. Jämförelser mellan bussar med och utan utrustning och för förare med och utan utbildning gav vid handen att en reduktion av bränsleförbrukningen utöver den tidigare åstadkomna verkade ha skett, även om det var svårt att bestämma den mer exakt än mellan 0-3 procent. Effekten verkade vara större för de icke utbildade.

Denna del av utvärderingen ingår i artikeln ovan för Heavy EcoDriving.  

Diskussion och slutsatser

Trots att potentialen för bränslebesparingar var hög blev förändringen alltså så liten att det var svårt att överhuvudtaget mäta den, trots att det verkar ha förelegat en förändring i körstil som bidragit till den allmänna sänkningen av bränsleförbrukningen även för de icke utbildade förarna. Om detta berodde på allmänna förändringar i samhället, inom bussbolaget, trafikmiljön eller överföring av kunskap från de utbildade är omöjligt att säga, även om det sista verkar mest troligt.
En positiv sak med utfallet är att effekten, så liten den nu var, verkade hålla i sig upp till 24 månader, och möjligen även förstärkas av Econen.
Inga direkta bevis föreligger för någon säkerhetseffekt av utbildning i sparsam körning. Indirekt kan man dock tolka förändringarna i celerationsbeteende som en förändring i denna riktning, men man måste då acceptera den bevisföring som föreligger för att denna positiva association existerar (se Current projects).
I början av projektet studerades den då tillgängliga litteraturen och befanns vara mycket svag metodologiskt. Det som tillkommit sedan dess har inte inneburit någon förändring. Vad man kan konstatera är att ingen funnit någon stor effekt (mer än 6 procent?) när förarna är tillbaka i sina normala arbeten. Dessutom finns en mängd frågeställningar av vikt för eventuell utveckling av konceptet sparsam körning som ingen i dagsläget verkar intressera sig för. Det finns därför ett mycket stort behov av vidare forskning kring pedagogik, teknik inlärnings- och motivationsfrågor, vilket specificeras nedan. 

Forskningsbehov

Nationell sammanställning: Under åren som gått har ett antal utvärderingsstudier på sparsam körning gjorts i Sverige. Det är tid att sammanställa dessa för att få en bild av det övergripande läget. Några få utländska studier bör också gå att skrapa samman.

Motivationsåtgärder: I dagens läge verkar ingen som arbetar med sparsam körning riktigt veta vad man skall göra för att motivera förarna inom transportföretag för att de ska använda sig av den kunskap de fått. Det finns dock stora mängder forskning gällande organisationer, socialpsykologi och beteendemodifikation som är relevant. Det finns därför ett behov av en litteraturgenomgång för att ta ut den existerande kunskap som skulle vara användbar som underlag för en praktiskt användbar modell för påverkan av förare. Slutligen skulle denna modell testas praktiskt.

Utveckling av pedagogik: Det finns idag (2004) inga jämförande studier mellan olika utbildningsformer, eller av vilka pedagogiska grepp som ger bäst effekt. Exempelvis kan man grundat på detta projekts data misstänka att tunga accelerationer intuitivt känns fel när man ska köra snålt, och att denna del av utbildningen därför med tiden faller bort.

Testning av teknisk feedback: Det finns idag flera olika tekniska system på marknaden som ger momentan feedback till föraren om hans körning, med avsikten att hjälpa till att sänka förbrukningen. Inget av dessa system verkar vara särskilt väl testat (se Past projects för ett försök med Drivec's utrustning), och framförallt en jämförande studie skulle kunna ge viktig information om vilken typ av information som är effektivast.

Testning av utbildningseffekter: Det är osäkert om vi egentligen har en rättvisande uppfattning om potentialen hos sparsam körning, eftersom denna grundar sig på den uppmätta skillnaden mellan första och andra körning under utbildning. Man kan emellertid ifrågasätta att hela skillnaden kommer från utbildningen, eftersom andra inlärningseffekter också kan förekomma (när man kör andra gången vet man mer om sträckan och fordonet). Å andra sidan visar data från föreliggande projekt att förarna kör lite snällare än vanligt när de är under utbildning, så kanske potentialen är större än vad vi nu tror.

Slitagestudie: Trots att man från EcoDrivinghåll hävdat under lång tid att denna typ av körstil leder till minskat slitage på fordonen så verkar inte någon sådan studie ha gjorts överhuvudtaget. Det borde vara tämligen enkelt att ta ett företag där man uppvisat bra effekt på bränsleförbrukningen och utnyttja deras reparationsdata för att kontrollera denna hypotes.

Temperatureffekter vid utvärderingar: Något som med all önskvärd tydlighet framkommit i detta projekt och andra data som kommit till mig från olika håll är att medeltemperaturen är oerhört viktig när det gäller utvärdering av effekter på bränsleförbrukning. I själva verket skulle den föreslagna nationella sammanställningen behöva innefatta en re-analys av data med konstanthållning av temperaturen (något som ingen utom undertecknad verkar ha försökt sig på) för att ta fram den verkliga effekten. Som det är nu, är i princip alla utvärderingar tveksamma.

Sammanfattande slutrapport från projektet på svenska: af Wåhlberg, A. E. (2004). Sammanfattning av resultaten från projektet Sparsam körning - longitudinella effekter av utbildning och information via displayenhet. Rapport till Vägverket. Ladda ner pdf-fil.