Institutionen för psykologi

Psykologi 2017/2018

Psykologi handlar om kunskapen om människans beteenden, tankar, känslor och samspel med andra människor. Ämnet utgörs av ett stort antal delområden.

Grunden för psykologisk kunskap ligger både i ämnets teoretiska utgångspunkter och i dess empiriska forskningsmetoder. Psykologin utgår från både kvantitativa och kvalitativa forskningsansatser, dock med större fokus på kvantitativa mätningar och den statistik som behövs för att analysera sådana data.

Kognitionspsykologin behandlar tänkande och kunskapsprocesser, med bland annat minne som en central komponent. Andra exempel på områden som ingår i kognitionspsykologi är neurokognition, kunskapsrepresentation, beslutsfattande, visualisering, språk och problemlösning.

Psykologisk förändring hos människor under olika åldrar studeras inom utvecklingspsykologin. Särskilt utvecklingen under den tidiga barndomen har studerats ingående och teorier för såväl kognitiv, emotionell, som social utveckling har utformats, men även effekter av åldrande studeras.

Personlighetspsykologin studerar personlighetens utveckling och sammansättning. Området utgår från skillnader människor emellan, till exempel vad avser intelligens, personlighet, intressen och värderingar och söker orsaker till dessa skillnader, samt undersöker vägar till förändring.

Den biologiska psykologin utgår från nervsystemet och hjärnan, dess struktur och utveckling evolutionärt, och hur den utvecklas från befruktning till död. Ämnet undersöker hjärnans funktioner relaterade till motoriska, perceptuella, kognitiva, språkliga, motivationella, känslomässiga processer och beteenden. Ur detta perspektiv studeras olika psykologiska fenomen samt avvikelser och störningar.

Perceptionspsykologin handlar om hur människan varseblir och tolkar sina sinnesintryck och söker bland annat kunskap om den neurologiska basen för perceptuella funktioner och fenomen, som till exempel hur synsinnet utvinner meningsfull information ur rörelsemönster.

Inom socialpsykologin står beskrivning, förklaring och förutsägelse av vårt sociala beteende i fokus. Utifrån främst den enskilde individens perspektiv studeras här bland annat gruppdynamik, attityder, attitydförändringar och fördomar, attraktion mellan människor och sexuellt beteende, hjälpbeteende och aggressivitet, ledarskap med mer.

Kontakt

Studievägledning studentservice@psyk.uu.se