Psykologiska effekter av covid-19
Välkommen till vårt forskningsprojekt om psykologiska effekter av covid-19-pandemin!
Vi hoppas att du vill delta i våra studier som just nu genomförs vid Institutionen för psykologi, Uppsala Universitet, om hur den pågående covid-19-pandemin påverkar den mentala hälsan i den svenska befolkningen.
Projektets bakgrund och syfte
Den pågående pandemin kan liknas vid ”the perfect storm” för mental ohälsa eftersom den leder till att vi tappar kontrollen inom många områden i livet – familjen, arbetet, ekonomin, samhället … Ovissheten och oron ökar, vi måste isolera oss och avstå från socialt umgänge och många fritidsaktiviteter – faktorer som vi vet främjar den psykiska hälsan. Alltså kan vi förvänta oss negativa effekter på den psykiska hälsan av pandemin. Särskilt för de psykiskt sårbara kan pandemin vara en trigger. Ur ett hälsopsykologiskt perspektiv, är det kritiskt att förstå de psykosociala effekterna av en pandemi. Om man kan förstå dem har man bättre verktyg att lindra problemen, senare under pandemin eller t.o.m. motverka psykisk ohälsa vid framtida pandemiutbrott.
- Studie 1: Påverkan av covid-19-restriktioner på familjer med små barn i ett internationellt perspektiv (avslutad)
- Studie 2: Psykologiska reaktioner på covid-19 i den svenska befolkningen: psykisk hälsa, välbefinnande, sömn och infektionsförebyggande beteenden (inledande studie avslutad, uppföljningsstudie pågår)
Psykologiska reaktioner på covid-19 i den svenska befolkningen
Psykisk hälsa, välbefinnande, och sömn: en uppföljningsstudie
Vår forskargrupp vid Uppsala Universitet utförde en svensk befolkningsstudie med syftet att undersöka psykisk ohälsa under den tidiga fasen av pandemin (maj-juni 2020; N = 1500) (McCracken, Badinlou, Buhrman & Brocki, 2020; McCracken, Badinlou, Buhrman & Brocki, 2021). Resultaten visade markant ökade nivåer av depression, ångest och sömnsvårigheter jämfört med före pandemin. Resultaten belyste även skillnader i mental ohälsa mellan individer med olika sårbarhet samt pekade på en skyddande funktion hos individer med god förmåga till psykologisk flexibilitet (PF). PF kan beskrivas som förmågan att agera i enlighet med personliga mål och värden, trots närvaro av eventuellt hindrande tankar och känslor och att vara närvarande i nuet och uppskatta situationen.
Nu utför vi en uppföljningsstudie som bygger vidare på våra tidigare forskningsresultat och som omfattar en ny webbenkätstudie i Sverige med det övergripande syftet att öka kunskapen om långtidscovid och att utveckla en internetbaserad psykologisk behandling för denna patientgrupp. I ett första steg kommer vi att utföra en storskalig webbundersökning och kartlägga nivåer av mental ohälsa under denna senare fasen av pandemin i Sverige och jämföra med våra tidigare resultat från maj–juni 2020. På så sätt har vi möjlighet att särskilja på kort- och långsiktiga mentala hälsoeffekter. I den första delen av studien är vi också intresserade av att studera långtidscovid gällande förekomst, symptom, sårbarhetsgrupper och psykologiska risk- och skyddsfaktorer. Den andra delen av studien kommer att omfatta en psykologisk behandlingsstudie (under planering) som syftar till att särskilt hjälpa dem med långvariga covid-19 symptom.
Delta i studien
Är du 18 år eller äldre och vill delta i vår uppföljningsstudie vore vi mycket tacksamma: delta i studien.
Resultat
Studie 1: Påverkan av covid-19-restriktioner på familjer med små barn i ett internationellt perspektiv
Kommer snart
Studie 2: Psykologiska reaktioner på covid-19 i den svenska befolkningen: psykisk hälsa, välbefinnande, sömn och infektionsförebyggande beteenden
Två vetenskapliga artiklar publicerade i peer-reviewed tidskrifter baserade på data från studien:
-
"Psychological impact of COVID-19 in the Swedish population: Depression, anxiety, and insomnia and their associations to risk and vulnerability factors" i European Psychiatry
ABSTRACT
Background: The 2019 coronavirus disease (COVID-19) pandemic, with its associated restrictions on daily life, is like a perfect storm for poor mental health and wellbeing. The purpose of this study was therefore to examine the impacts of COVID-19 on mental health and wellbeing during the ongoing pandemic in Sweden.
Method: Standardized measures of depression, anxiety, and insomnia as well as measures of risk and vulnerability factors known to be associated with poor mental health outcomes were administered through a national, online, cross-sectional survey (n = 1,212; mean age 36.1 years; 73% women).
Result: Our findings show significant levels of depression, anxiety, and insomnia in Sweden, at rates of 30%, 24.2%, and 38%, respectively. The strongest predictors of these outcomes included poor self-rated overall health and a history of mental health problems. The presence of COVID-19 symptoms and specific health and financial worries related to the pandemic also appeared important.
Conclusions: The impacts of COVID-19 on mental health in Sweden are comparable to impacts shown in previous studies in Italy and China. Importantly, the pandemic seems to impose most on the mental health of those already burdened with the impacts of mental health problems. These results provide a basis for providing more support for vulnerable groups, and for developing psychological interventions suited to the ongoing pandemic and for similar events in the future. -
"The role of psychological flexibility in the context of COVID-19: Associations with depression, anxiety, and insomnia" i Journal of Contextual Behavioral Sciences
ABSTRACT
Evidence for detrimental impacts of the COVID-19 pandemic on mental health and well-being around the world is now accumulating. As it does a next step is to understand how such effects can be mitigated, such as by studying psychological capacities that may afford people immunity against these impacts. In this study, we explore psychological flexibility (PF) and grit as potential resilience factors in the context of COVID-19. Standardized measures of depression, anxiety, and insomnia as well as measures of PF (committed action and inflexibility) and grit (perseverance of effort and consistency of interest) were administered through a large scale national online survey (N = 1102; mean age 36,9 years; 75% women). As predicted, the results show both PF and grit to be negatively associated with symptoms of depression, anxiety, and insomnia. Further, regression models including relevant background variables and both sets of resilience factors showed that total variance accounted for in symptoms of depression, anxiety, and insomnia was substantial, 50.5%, 49.5%, and 28.8%, respectively, with the PF components accounting for most of the explained variance in mental health. We conclude that PF and to a lesser extent grit may be important psychological resilience factors against mental health problems in the context of COVID-19. Our findings are practically important as they point to malleable public health targets during the ongoing pandemic of COVID-19 and in the event of similar widespread health threats in the future.
Vem genomför forskningen?
Karin Brocki är ansvarig forskare för båda studierna, prof. Lance McCracken, Monica Buhrman (FD), Matilda Frick (FD) och Farzaneh Badinlou (FD) är medverkande forskare vid institutionen för psykologi, och Uppsala universitet är forskningshuvudman. Studien om barnfamiljer är ett samarbete främst med University of Cambridge som är forskningshuvudman för den engelska delen.
|
|
|
|
|
INFORMATION OM BEHANDLING AV PERSONUPPGIFTER OCH DATAHANTERING
Deltagande är frivilligt och du kan när som helst avbryta. Information från studien kommer att användas för att skriva vetenskapliga artiklar. Dina svar och dina resultat kommer att behandlas så att inga obehöriga kan ta del av dem. Uppsala universitet är ansvarig för lagring och hantering av data som samlas in i Uppsala. Data hanteras i enlighet med dataskyddsförordningen GDPR, vilket ger dig rätt att få information om vilken data vi lagrar om dig, samt vid behov få eventuella fel rättade eller data raderad. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta ansvarig forskare. Dataskyddsombud nås på dataskyddsombud@uu.se. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.
Både studier har fått etiskt godkännande av Etikprövningsmyndigheten (Dnr 2020-01910 och Dnr 2020-02391)