Nationell kartläggning och e-hälsointerventioner för psykisk ohälsa bland svenska universitetsstudenter

Svenskt partnerskap i studien The WHO World Mental Health International College Student (WMH-ICS)

Projektbeskrivning

Syftet med detta projekt är att nationellt kartlägga psykisk ohälsa bland svenska universitetsstudenter och att erbjuda e-hälsointerventioner till de som har behov av hjälp, inom ramen för fyra delprojekt (1-4). Kartläggningen av psykisk ohälsa i projektet omfattar dels årliga webbenkäter till förstagångsstudenter på svenska universitet (1), dels uppföljningsenkäter så länge studenterna är registrerade (2). De som genom enkäten visar symptom på depression, ångest, alkohol- och drogbruk, inklusive suicidtankar eller beteende, erbjuds deltagande i en behandlingsstudie (3), där vi utvärderar en transdiagnostisk behandling som passar både depressions- och ångestsymtom och inkluderar valfria moduler om andra samtidiga problem som alkohol- och drogbruk, stress och sömnhantering. I studien lottas deltagarna till guidad behandling genom skriftliga meddelanden, en metod som med framgång används i svensk internetbehandling inom psykiatrin och beroendevården, till samma behandling i en självhjälpsversion utan guide, eller till sedvanlig behandling vilket innebär tillgång till studenthälsa och ordinarie vård. Deltagare som efter 5 veckor genom maskinlärande innovativ teknik visar sig löpa risk för att misslyckas med behandlingen får delta i en påbyggnadstudie (4) där hälften får personligt anpassad behandling eller får fortsätta med den behandling de lottats till. Studenter som har aktiva suicidala tankar eller beteenden, samt de som har allvarlig grad av depression och ångest hänvisas till studenthälsokliniker lokalt respektive ordinarie vård.

Studien sker i samarbete med svenska studenthälsokliniker och studentkårer, som medverkar från början. Utöver detta ingår studien som svensk partner i det befintliga WMH-ICS internationella konsortiet med 20 länder i världen som redan genomför kartläggning och erbjuder e-hälsointerventioner till universitetsstudenter i Europa, USA och Sydamerika.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet ligger i att övergången mellan de sena tonåren och tidiga vuxenlivet är en avgörande tid i livet, som ofta sammanfaller med universitetsstudier. Under denna period brottas individen med att utforska sin identitet, att hantera instabilitet i känslor och livsomständigheter och allmänt fokusera på sig själv. Ungefär en tredjedel av universitetsstudenter upplever någon form av nedsatt psykisk ohälsa, som uttrycks i symptom på depression och ångest, alkohol- och drogbruk samt även suicidtankar och beteende. Dessa problem är starka prediktorer av sämre studieresultat samt avhopp från universitetsstudier. Ändå söker studenter inte hjälp i lika hög grad som problemen finns, eftersom de inte tror att de behöver hjälp, känner stigma, saknar tillit till att de kommer att få hjälp, och för att det kan vara kö till behandling. Detta leder till att studenter lider av nedsatt psykisk ohälsa under längre tid än nödvändigt, med negativa konsekvenser som följd.

Internationell forskning om e-hälsointerventioner för nedsatt psykisk hälsa har visat att sådan behandling har lika goda effekter som vanlig behandling i form av kognitiv-beteendeterapi (KBT). Svenska forskare befinner sig i framkanten av denna utveckling. Forskargruppen har lång egen erfarenhet av forskning med internetbaserade insatser samt av målgruppen universitetsstudenter, samt nära samarbete och kontakter med framstående svenska forskare inom området. Potentialen för att lindra lidandet av psykisk ohälsa under universitetsåren är stor. Målet med projektet är att evidensbaserade internetbehandlingsinsatserna kommer att vara tillgängliga för användning hos studenthälsoklinikerna i landet även efter att studien är genomförd. Projektet kommer också att generera ny kunskap om genusskillnader i behandlingseffekter, något som framöver kan leda till bättre anpassning av internetbehandling utifrån genus samt andra personliga egenskaper, för ökad effekt. Eventuella negativa effekter av behandlingsinsatserna kommer också att följas och leda till anpassning av insatser vid behov. Projektet väntas leda till systematisk förbättring av kunskapen om universitetsstudenters psykiska hälsa, välbefinnande och hjälpsökande aktiviteter, och till att e-hälsointerventioner görs tillgängliga för gruppen på ett nationellt plan, med noggrann uppföljning.