Psykologexamensuppsats

Innehåll:

Psykologprogrammet - Kurs 32: 30-poängsuppsats

Formalia för uppsatskursen på Psykologprogrammet

Målen med kursen är att den studerande självständigt ska kunna

Formulera en problemställning i vetenskapligt undersökbara termer
Insamla, bearbeta samt rapportera relevanta data på ett vetenskapligt sätt

Detta uppnås genom att den studerande under handledning genomför ett forskningsarbete

När börjar uppsatsarbetet?

Uppsatskursen påbörjas under de studerandes nionde termin på psykologprogrammet och avslutas vid utgången av termin 10. Syftet med att kursen sprids på två terminer är att de studerande ska ha god tid på sig att planera och förbereda uppsatsprojekten, då denna typ av arbete i mycket har karaktär av process.

Förkunskapskrav

För att kunna påbörja kursen måste 232,5 högskolepoäng vara fullgjorda inom psykologprogrammet. Eventuellt resterande 7,5 poäng skall härröra från föregående termin. Fullgjord kurs i Forskningsmetodik är förkunskapskrav, undantagandes momentet "Deltagande i ventileringsseminarier".

I praktiken innebär detta att även om kontakter kan tas på ett tidigare stadium bör definitiva beslut om projekt och handledning ej fattas innan ovanstående kunskapsnivå har nåtts. En formell kontroll sker i samband med att uppsatsen ska examineras; fullgjord metodkurs enligt specifikation ovan är ett villkor för att uppsatsen ska få läggas fram.

Hur många studerande per uppsats?

Studenterna kan välja att arbeta med uppsatsarbetet enskilt eller i grupp om två. Fler än två författare är ej tillåtet. Två personer kan tillsammans ansvara för en uppsats, varvid det ställs högre krav på omfång, men också samarbeta vad gäller t.ex. datainsamling och sedan skriva varsin uppsats.

Vad är uppgiften?

Uppsatsen ska vara rapport av ett forskningsarbete. I detta ligger att forskningsfrågor ska ställas och besvaras på ett sådant sätt så att resultaten kan generaliseras utöver den grupp som ingått i studien, vilket bland annat skiljer forskning från utredning. Vidare ska alla data som används i uppsatsen vara offentligt tillgängliga. Krav från exempelvis ett företag att insamlat material ska hemligstämplas kan då inte godtas.

Teoretiska eller empiriska studier?

Institutionen uppmanar studenterna att välja empiriska undersökningar. Teoretiska- eller litteraturstudier är givetvis inte förbjudna men anses vara mycket svårare att genomföra. En sådan studie ska ju också ha ett forskningssyfte, med frågor som belyses och besvaras, och inte bara vara en inläsning och rapportering för den studerandes egna fördjupning i ett ämne.

Kvantitativ eller kvalitativ metodik?

Flertalet av institutionens forskare och handledare använder kvantitativ metodik i sitt arbete, vilket för med sig att handledarkompetensen för uppsatsarbeten som använder kvalitativ metodik är begränsad. Detta innebär inte att kvalitativa arbeten inte tillåts. Inför metodvalet bör den studerande beakta att samma kvalitetskrav gäller för kvalitativa och kvantitativa uppsatser vad gäller forskningsbara frågor, noggrannhet i datainsamlingen samt analys av data på så sätt att slutsatser vad gäller resultaten är grundade i data.

Handledare

Den vetenskapliga handledningen ges av lärare/forskare vid institutionen. Handledaren ska ha uppnått docentkompetens. Disputerade lärare som ej ännu erhållit docentkompetens kan handleda inom sitt eget forskningsområde (för mer information se relevanta rubriker på denna hemsida). Studenterna kan dock välja ett ämnesområde, exempelvis grundat i en klinisk eller annan situation utanför universitetet, där någon extern person är behjälplig med studierna, som att skaffa försökspersoner etc. Denne kan då fungera som biträdande handledare. Ersättning till eventuella externa biträdande handledare utgår inte.

Om en doktorand hjälper till med handledningen (datainsamling, analyser etc), vilket kan hända då uppsatsarbetet sker inom doktorandens avhandlingsområde, har handledaren alltid det övergripande vetenskapliga ansvaret. Doktoranden erhåller inte ersättning för sina insatser, utan får se sitt arbete som en merit inför framtida verksamhet. Doktoranden kan benämnas biträdande handledare, vilket då framgår på den färdiga uppsatsens framsida.

Ersättning till handledare på institutionen utgår per uppsats (ej per examinerad studerande) och är f.n. 45 klocktimmar.

Handledarkatalog

Uppsats - PM

Studenterna skriver ett uppsats-PM som kortfattat (högst 3 sidor exkl. referenser) beskriver det planerade arbetet. Detta PM ska godkännas av granskaren. När PM:et är godkänt erhåller studenten 7.5 av uppsatskursens 30 poäng och är således obligatoriskt. I slutet på T9 erbjuds studenterna att delta i PM-seminarier under ledning av kursledaren där en genomgång av preliminära uppsats-PM görs. Närvaro är inte obligatorisk men både lärare och studerande brukar uppfatta att planeringsarbetet som föregår seminariet är till stor hjälp samt att diskussionen vid seminariet ger värdefulla synpunkter.

Examination

Efter genomfört arbete granskas den studerande vid ett offentligt ventileringsseminarium då den studerandes skriftliga och muntliga prestation bedöms. Betygen Godkänd eller Ej godkänd ges. Sådana seminarier äger rum under terminstid och annonseras på anslagstavlorna. Opponent ska vara en person på minst samma akademiska nivå vad gäller psykologi som hon/han själv (personer som gått motsvarande minst kurs i Forskningsmetodik). Då opponentskap och seminarienärvaro ingår i kurs 31 ges upplysningar om regler för dessa under dessa kurser. Om opponenten uppenbarligen ej har tagit sin uppgift på allvar beviljar granskare ej tillgodoräknande. Detta är dock mycket sällsynt.
Examinator för uppsatskursen är alltid kursledaren och utses av styrelsen. GU studierektor meddelar namnen på examinator till berörda enheter vid fakultet och universitetsförvaltning.
Emellertid utför denne/a inte alla granskningar, utan även andra befattningshavare fungerar som granskare och ledare av ventileringsseminarier. Dessa föreslår därefter examinatorn vilket betyg som ska sättas. Handledare och examinator/granskare för ett uppsatsarbete är olika personer. Externa granskare anlitas aldrig. Student och handledare samråder om vem som ska tillfrågas om att bli granskare. Den studerande kontaktar granskare för tid för ventilering. Därefter meddelar studenten expeditionen uppsatsens titel, författare, handledare, granskare, opponent samt tid för seminarium. Personalen på expeditionen hjälper till att boka lokal och sätter upp anslag.

Den färdiga uppsatsen

När uppsatsen är klar, skriver examinator ett intyg som vidarebefordras till expeditionen.
Den studerande lämnar ett exemplar av den godkända uppsatsen till kursexpedition/kursadministratör för kopiering. Kursexpeditionen i sin tur distribuerar 1 exemplar till handledaren, 2 till biblioteket för utlåning samt 1 till arkivet. Uppsatsen är således en produkt som bör hålla en hög kvalitet, eftersom många uppsatser lånas ut och läses.

Datorarbetsplatser för uppsatsskrivare

I Blåsenhus finns flera datorsalar som kan användas för uppsatsskrivare. Observera att dessa salar vissa tider är uppbokade för undervisning. Möjlighet att arbeta med privata datorer via det trådlösa nätverket i Blåsenhus finns också.

Hur kan uppsatser kombineras, delas upp och tillgodoräknas?

Från psykologprogram till fristående kurser: Det finns formellt inte något hinder att tillgodoräkna psykologexamensuppsatsen (Kurs 32) som både C- och D-uppsatserna på fristående kurser. Om sådant ska beviljas är dock ett beslut som fattas av GU studierektor efter hörande med kursledarna på C- resp. D-kurs.

Från fristående kurser till psykologprogram: Det finns formellt inte något hinder att tillgodoräkna två 15 hp-uppsatser (C resp D) mot psykologprogrammets 30 hp examensarbete (Kurs 32). Om sådant ska beviljas är dock ett beslut som fattas av GU studierektor efter hörande med kursledaren för Kurs 32. Här har kursledare tidigare fastställt att det måste röra sig om två uppsatser inom tydligt olika områden, både vad gäller problemfält och använda metoder. Tyngdpunkten här ligger på ordet "tydligt". Om tvekan råder, enligt kursledare, kan tillgodoräknande ej göras. Alternativt kan det röra sig om två uppsatser inom samma område vad gäller problemfält, använda metoder, eller båda delarna. Den kronologiskt sett andra uppsatsen ska då utmärkas av tydlig fördjupning. Tyngdpunkten här ligger på ordet "tydlig". Om tvekan råder, enligt kursledare, kan tillgodoräknande ej göras.

Från andra utbildningar/kurser till psykologprogram: Studerande som inom andra kurser/utbildningar genomfört uppsatsarbeten om 15 högskolepoäng kan efter individuell bedömning vid vår institution få tillgodoräkna sig dessa och som psykologexamensarbete genomföra ett mindre arbete om 15 högskolepoäng. Omfattar arbetet 30 högskolepoäng kan tillgodoräknande ske mot hela psykologexamensarbetet, dock återigen efter individuell prövning mot de kriterier som gäller i psykologiämnet.

Inom psykologprogrammet: Det är inte tillåtet att dela upp uppsatsarbetet i två eller flera separat examinerade arbeten, även om det sammanlagt skulle bli 30 högskolepoängs omfattning.

Handledare på Psykologprogrammets uppsatskurs

Handledare på Psykologprogrammets uppsatskurs är de personer som finns förtecknade i institutionens Handledarkatalog.

Beslut fattas av prefekten. Huvudregeln anger att de som namnges som handledare är de som 1) är anställda vid institutionen med tillsvidareförordnande eller längre tidsbegränsade förordnade och 2) i samförstånd med GU studierektor har som tjänsteuppdrag att handleda inom denna kurs, samt 3) är docentkompetenta.

En annan kategori som kan finns med i Handledarkatalogen är pensionerade lärare och emeriti med forskningsanslag förlagda vid insitutionen.

Ytterligare en kategori som kan finns med i Handledarkatalogen är ännu icke docentkompetenta lärare som emellertid har disputerat, har ett avtal om minst 2-årigt anställningsförhållande vid institutionen, och handleder inom sitt eget specialområde.

Kursledaren förmedlar varje termin vilka personer som är handledare.

Personer som inte finns förtecknade i institutionens Handledarkatalog kan vara behjälpliga med handledning och betecknas då som biträdande handledare.

Granskare av uppsatser på Psykologprogrammets uppsatskurs

Huvudregeln anger att de som utses som granskare är de som 1) är anställda vid institutionen med tillsvidareförordnande och 2) är docentkompetenta 3) i samförstånd med GU studierektor har som tjänsteuppdrag att granska inom denna kurs 4) samt emeriti, d.v.s. professorer som gått i pension men har fortsatt samarbete med institutionen. Kursledaren/examinator förmedlar varje termin via kursens hemsida vilka personer som är granskare.

Hur man får en granskare

Varje student har rätt att få en granskare.
Att få tag på en granskare kan ändå kräva en del arbete. Skälet är att varken kursledarna eller andra granskare har total kontroll över sin egen arbetssituation. Har man otur så frågar man flera tänkbara granskare i rad som alla säger nej, exempelvis därför att de redan sagt ja till så många uppsatser som hon/han hinner eller är ålagd att granska under planerad tidsperiod.
Givet punkterna "1" och "2" ovan behöver man alltså inte bocka och skrapa med foten för tilltänkt granskare. Man ska dock inte heller utgå från att tilltänkt granskare säger JA.
Det är i samråd med sin handledare som man bestämmer vilka tänkbara granskare som bör tillfrågas, och i vilken prioritetsordning. Handledaren har ett ansvar att hjälpa eleven med denna fråga.
Skulle elev och handledare trots flera försök inte få tag på en granskare vänder de sig till kursledaren för hjälp.

Granskare på psykologprogrammets
uppsatskurs är för närvarande

Observera att vissa av dessa personer tidvis inte är tillgängliga på grund av andra arbetsuppgifter. Handledarna hjälper studenterna i denna fråga.

Procedure at an Examination Seminar

The Chairperson opens proceedings.
The Chairperson asks the Respondent if s/he wishes to make any last-minute corrections.
The Chairperson asks the Opponent to present the study for the benefit of all those present, so that they understand what issues were investigated, how it was done, what the results were, and what the Respondent wants to conclude from the study.
When the Opponent indicates to the Chairperson s/he has gone through all of her presentation, the Chairperson asks the Respondent if s/he is satisfied with this description of the study, or perhaps wants to add something or correct some misunderstandings.
The Chairperson then asks the Opponent and the Respondent to begin their discussion. This is the main part of the Seminar. The Opponent is expected to tell the Respondent about the strengths and good aspects of the study, and of the report about the study (the study and the report about the study are two different things). The Opponent is also expected to ask the Respondent critical questions, and this occurs as a discussion; the Respondent is not expected to simply accept any critical comment but rather to provide counterarguments when this is appropriate.
When the Opponent indicates to the Chairperson s/he has no more questions to raise, and no more positive criticism to present, the Chairperson asks all those present to raise questions and also asks some questions of his/her own.
At the end of the seminar, the Chairperson first informs the Respondent of whether s/he passed or failed with respect to the oral defense of the thesis. Finally, the Chairperson discusses with the Respondent any changes that will need to be made to the report before a final approval of the entire work.

Lathund för opponenter

(Gäller ej forskarutbildningen)

Syftet med ett ventileringsseminarium är inte i första hand att avslöja fel och brister i en uppsats, utan att på ett seriöst sätt tränga in i uppsatsens innehåll. Eftersom uppsatsen redovisar en forskningsuppgift måste den granskas utifrån de kriterier som gäller för vetenskapliga arbeten inom psykologi. Huvuduppgiften är alltså att undersöka om de slutsatser som presenteras är hållbara. Nedan följer en beskrivning av "gången" vid ett ventileringsseminarium.

Seminariet leds av examinator som också ser till att närvarolista cirkulerar bland åhörarna. Författare (respondent), opponent/er/ och uppsatsens titel presenteras.
Respondenten rättar eventuella felaktigheter som smugit sig in i uppsatsen. Felen ska vara sådana som påverkar förståelsen av arbetet, inte småsaker som stavfel, stilistiska fel etc. Om många fel upptäckts kan en errata-lista distribueras.
Opponenten gör en kort sammanfattning av huvuddragen i uppsatsen. Det centrala i uppsatsen är den/de forskningsfråga/or som ska lösas, vilken metodik som använts för att lösa problemen och de slutsatser respondenten dragit som svar på sina frågor. Sammanfattningen är inte den viktigaste delen av seminariet och den bör hållas kort (15-20 minuter).
Respondenten ges möjlighet att korrigera opponentens sammanfattning om det är något viktigt moment i uppsatsen som inte nämnts eller om opponenten missuppfattat något.
Huvuddelen av seminariet ägnas åt opponentens synpunkter och kritik (både positiv och negativ) av uppsatsen. Synpunkterna och kritiken ska inriktas på uppsatsens innehåll. Detta innebär att diskussionen ska koncentreras på de "stora frågor" som uppsatsen aktualiserar. Synpunkter på lay-out, rubriksättning, m.m. kan kort sammanfattas i slutet av oppositionen. Att inrikta sig på innehåll innebär att man kritiskt granskar

a) introduktionens täckning av teori/empiri som rör syftet

b) om introduktionen på ett logiskt sätt leder fram till syfte/frågeställningar (problematisering av stoffet, täckning av begrepp/variabler som förekommer i syftesdelen)

c) om frågeställningarna är tydliga och möjliga att besvara överhuvudtaget och med den metodik man valt

d) den använda metodikens tillförlitlighet och relevans (urval, procedur, reliabilitet, testvaliditet etc)

e) om data analyseras korrekt och resultaten presenteras korrekt

f) om slutsatserna hänger ihop med analysresultaten, bl.a. om alternativa tolkningar finns som författaren förbisett

g) om författaren i sin diskussion på ett kritiskt sätt granskar sin metodik och sina resultat och sätter in dem i större sammanhang.

6. Det är också bra om opponenten förbereder diskussion kring någon större fråga som uppsatsen aktualiserar. I en sådan diskussion kan också åhörarna delta.

7. Examinator "tar över" granskningen....

Ovanstående täcker nog inte alla punkter som kan vara relevanta att granska och ta upp utan bör uppfattas som en ram för opponentens uppgift.

Tänk på att seminariet är en pedagogisk situation där opponenten har en viktig roll!

Noggranna förberedelser krävs och innebär bl.a. att man har en pedagogisk disposition för hur arbetet ska sammanfattas (gärna med text på OH eller tavla) och över vilka punkter som ska tas upp i granskningen. Att bläddra sig fram sida för sida i uppsatsen och påpeka smått som stort under bläddrandet är ganska vanligt men inte särskilt roligt eller pedagogiskt...

Opponenten anger tonen på seminariet! Det blir trevligare om opponenten vinnlägger sig om att ge såväl positiv som negativ kritik. Negativ kritik bör ges i konstruktiv ton och anda. Ställ frågor till respondenten i stället för att påpeka felaktigheter direkt! På så sätt kan ett trevligt diskussionsklimat skapas i stället för en attack-försvars-situation. Men tänk på att ställa följdfrågor om respondenten viker undan, missförstår eller inte svarar på en viktig fråga.

Lycka till!

Lathund för uppsatsskrivare

(Gäller ej forskarutbildningen)

Nedanstående delar bör återfinnas i en uppsats. Konsultera Backman: "Att skriva och läsa vetenskapliga rapporter" för en utförligare beskrivning. Speciellt hänvisas till kapitlen om referenser, tabeller och figurer. Det går också utmärkt att hämta råd från "Publication manual of the American Psychological Association" (4th ed.), populärt kallad APAN.

FÖRSÄTTSBLAD

Institutionen för psykologi
Uppsala universitet
Psykologexamensuppsats, 20 p
Termin
Titel
Författare
Handledare
Bitr. handledare (ev.)
Examinator

SAMMANFATTNING

150-200 ord

INNEHÅLLSFÖRTECKNING (ev.)

INLEDNING/BAKGRUND/INTRODUKTION

teori
tidigare empiri
egen problematisering så att.....

SYFTE/FRÅGESTÄLLNINGAR/HYPOTESER

framstår som en logisk följd av inledningen!

METOD

Försökspersoner
urval
demografisk beskrivning
Metoder
instrument
skalor
Procedur/Tillvägagångssätt
Statistiska analyser (ev.)

RESULTAT

inledande text
tabeller, figurer
kommentarer

DISKUSSION

kort sammanfattning av resultaten
sätt egna resultat i relation till tidigare teori och empiri
metodkritik/hot mot intern validitet
extern validitet
hur gå vidare
avslutning om betydelsen av studien

REFERENSLISTA

alla verk som refereras till i texten ska vara med men inget annat
skriv referenserna korrekt enligt APA:s anvisningar

EV. BILAGOR

t.ex. icke tidigare publicerade frågeformulär

UPPSALA UNIVERSITET
Institutionen för psykologi
2016-04-01

Bidrag till studerande för datainsamlingskostnad i samband med uppsatsarbete

Institutionen kan bevilja bidrag till studenter för kostnader som uppstår för studenten i samband med datainsamlingen vid uppsatsarbete på någon av uppsatskurserna på grundutbildningen.

En förutsättning för att erhålla bidrag är att någon annan finansieringskälla inte finns, t ex forskningsanslag. Handledaren gör denna bedömning. Bidrag utgår endast till den studerande, d v s för kostnader som drabbar honom/henne. Vidare gäller att bidrag endast kan erhållas för kostnader för datainsamling, t ex deltagararvode, kopiering, porto, kostnader för webenkät etc. Resor relaterade till datainsamling ersätts inte, dock kan sådana resekostnader räknas in i studentens självkostnadsdel om bidrag beviljas för andra ändamål. Om en kostnad berättigar till bidrag avgörs av studierektorn i samarbete med kursledarna för uppsatskurser. Studenten som vill ha en förhandsbedömning kan kontakta ovanstående personer.

Ansökan

Efter avslutat uppsatsarbete ansöker studenten om bidrag för verifierade kostnader på en särskild blankett. Ansökan undertecknas av handledaren/kursledaren och lämnas till studierektorn som fattar beslut om storleken på bidraget som ska utbetalas.

Ansökan kan innehålla kostnader som studenten själv betalar (utlägg), men också kostnader som studenten inte gör utlägg för, utan som drabbar institutionen i och med ett bidrag, t ex utskicks- och svarsbrev och kopiering. För att specificera kostnaden för kuvert och kopior samt för praktisk hjälp med dessa ärenden, kontakta ansvarig TA-personal (f n Annika Landgren).

Deltagararvoden bör vara på en rimlig nivå och någon ersättning i form av pengar får aldrig betalas ut. Kvittenslista för alla typer av arvoden skall kunna visas upp för att erhålla ersättning, förutom namn ska deltagarnas adress och telefonnummer framgå.

Utbetalning

Beviljade bidrag för studentens egna utlägg utbetalas av institutionens ekonomipersonal. Kostnaden för ev utskickskuvert, svarskuvert och kopiering dras ifrån bidragsbeloppet i samband med detta. Om denna kostnadspost är större än vad som täcks av bidraget ersätter studenten den överskjutande delen.

Självkostnad och bidragstak

Maximibeloppet för bidrag inklusive självkostnadsdelen är 4.000 kr/uppsats. Självkostnadsdelen är 500 kr per student, därmed blir det maximala utbetalda bidraget 3.500 kr resp 3.000 kr beroende på om studenten skriver själv eller i par.